Raderna: Czeslaw Milosz

För mig har det ohyggliga alltid lurat strax under ytan av vardagsbestyren, sederna, de politiska systemen, de vänliga uttrycken och leendena, och krigsåren var ingenting annat än det ohyggligas uppenbarelse. Senare, i andra länder, andra städer, brukade jag stanna till mitt i folkvimlet och säga: "Sluta klaga!Om världen står en dag till kan vi ändå vara nöjda".

Det må vara en truism, men det är omöjligt att lugnt godta den: denna tanke att miljontals människor upplever sitt liv som stympat och berövat - men berövat vad, det vet de inte. Och när de försöker uttrycka något kommer det bara ett mummel av blint hat och aggressioner över deras läppar. Sedan dör de och vem vågar lägga deras stackars själar i det godas eller det ondas vågskålar?

Ur: Jag är här, essäer,
Brombergs 1980

Bilddagbok från Hultsfredsfestivalen 2011 : lördag 16 juli

Thorsten Flinck (dramatiserade proggsånger tillsammans med Kenny Håkansson)













Bob Hansson ("kärlekspoeten")

Bilddagbok från Hultsfredsfestivalen 2011 : fredag 15 juli

Ulf Olsson (läste smått surrealistiska dikter på Orange Stage. Han spelade ett par vassa rockriff på gitarren också, allt för att överrösta Slagsmålsklubben som härjade på stora scenen)

Dikt på väg hem från Hultsfred

Melissa Horn vakar över mig.
Det är det inte många som gör.
Du tycker hon är för sockersöt
och jag för primitiv i min sexualitet
(samtidigt för komplicerad i mina tankegångar).
Men hon påminner mig om saker som har hänt i mitt liv.
Jag är inte för gammal för att veta det.

Kanske är Knausgård en slags gubbrock
om än i en annan form.
Ulf Lundell är det definitivt
han larmar som om gammal vore äldst
på live-plattan från Roskilde '99
men samtidigt nyanserat i sin ljudbild
ut ur mörkret
leder den vägen
men först måste vi gå ännu djupare in i det;

helst med tillgång till Rembrandts vägvisare
den slitna och prövade
men ändå klara blicken från djupet
iakttagelserna som bygger en insikt
med hantverksskicklighet
och innerlighet i uttrycket
Knausgård vet
att det finns en hög volym
för livet också i tystnaden.

Bilddagbok från Hultsfredsfestivalen 2011: torsdag 14 juli

Melissa Horn (sjöng vackert i regnet vid Blue Stage)




UKON & Njurmännen (skapade suggestiv magi under taket på Orange Stage)

Sensommardag

Tecknad i lilla verktyget fuckin´ Paint. Klicka för förstoring så blir det bättre än ni hoppats.
Godnatt!

Hultsfredsfestivalen dag III - En trött redaktör försöker röka....

Tillbaks i Hultsfred 13-15 juli

Igår ställde han in sitt självmord.

Idag önskar han sig en tidsmaskin.

*

Med en andedräkt
av nerbrunna utopier

osäkrar han
sina änglar.

*

Poesin är tillbaks i Hultsfred
regnet är tillbaka i Hultsfred
"regn, tårar och gin ser likadant ut"
Poesin återvänder alltid. Den måste vara platsen för ett brott.

*

Tiden har gjort konkurs
vevar tillbaka ansiktena

Bland verkliga saker: Nick Drake

Medan jag sitter och skriver på verkliga saker, som ni kommer att få läsa så småningom någon annanstans, lyssnar jag på det här i lurarna: Nick Drake igen: River man. Sommaren lurar vidare och vi ska fortsätta leva, tacksamma och rörda över ännu en rosa solnedgång. Life is great! Ursäkta sentimentet.

Men tag den här också. Det är allt jag har att ge just nu.

Wild Mountain Thyme

Här får ni all romantik jag kan erbjuda just nu, och mer ändå.
Lyssna, bry er inte så mycket om videon.
The usual prodcedure, alltså!

Sandy Denny sjunger Wild Mountain Thyme,
och här, i Milk and Honey, gör hon det ännu mer oförglömligt.

För den som vill höra mer finns Nick Drakes version av samma sång.

Gold and silver is the autumn
Soft and tender are her skies
Yes and no are the answers
Written in my true love's eyes

Autumn's leaving and winter's coming
I think that I'll be moving along
I've got to leave her and find another
I've got to sing my heart's true song

Round and round the burning circle
All the seasons: one, two, and three
Autumn comes and then the winter
Spring is born and wanders free

Gold and silver burn my autumns
All too soon they'd fade and die
And then, oh there are no others
Milk and honey were their lies


Texten av Jackson C. Frank

Jag säger ingenting

Ni förstår ändå?

Nehe, det gjorde ni kanske inte?

Då låter jag väl
Thomas Tidholm tala här,
dikten heter:
Ni har köpt en lampa


Ni har köpt en lampa
för att kunna se era möbler

Möblerna har ni
för att vara människor och sitta i dom

Ni sitter i dom
och röker cigarretterna

Ni håller om varandra
och längtar tillbaka till savannerna

Sekunderna går
minuterna och timmarna
Dagar veckor och år
Sekler läggs mellan er och savannerna

Ni har redan valt
lampan och möblerna och cigarretterna
inte savannerna

- - - - - - -

Från
T.Ts hemsida.

Oranga scenen på Hultsfredsfestivalen

Kajsa Grytt
Stefan Sundström
Ulf Karl Olof Nilsson
Njurmännen
Bob Hansson
Ulf Olsson
Thorsten Flinck
Poetry Slam
...

Det kunde varit Argusscenen i i slutet av 80-talet. Men nu är det 2011 och Hultsfredsfestivalen har återupstått efter konkursen.
Ny arrangör. Nygamla visioner.

Dammar av den gamla festivaljackan och beger mig söderut. Mot Hulingens strand för att att undersöka hur Hultsfredsfestivalen lyckats med sin rekonstruktion.






p.s. detta inlägg skulle publicerats i torsdags, men tekniska problem gjorde att det inte blev förrän idag. Det kommer snart mera från Hultsfred...

Bland beat-poeter: Denise Levertov

En av de första poesiböcker jag önskade mig, var - på inrådan av min dåvarande pojkvän - beatpoeterna i svensk översättning: Helgon och Hetsporrar. Min mamma, intet ont anande, gav mig den i julklapp, Howl och Låt oss resa oss och gå nu till ön där man är fri, och hela rasket av händelser under broar, i godsvagnar, med eller utan booze och marijuana.

Jag gissar att hon inte visste vad hon gjorde, men man vet aldrig. Hur som. Idag när jag öppnar den nötta, närmast sönderlästa, boken, ser jag att det fanns en enda kvinna med bland de kringirrande grabbarna; det var Denise Levertov, och en av hennes dikter använde jag en gång i ett radioprogram om kärlekspoesi.

Idag blir det en annan dikt av henne, och ni får ta den på engelska. Översättning har jag inte hittat, men jag kan göra en i morgon om någon ber mig. Annars får det va.


In Mind


There's in my mind a woman
of innocence, unadorned but

fair-featured and smelling of
apples or grass. She wears

a utopian smock or shift, her hair
is light brown and smooth, and she

is kind and very clean without
ostentation-

but she has
no imagination

And there's a
turbulent moon-ridden girl

or old woman, or both,
dressed in opals and rags, feathers
and torn taffeta,
who knows strange songs

but she is not kind.

- - - - - - - - - - - - - -

Helgon och hetsporrar, dikter från Beat Generation, i urval och översättning av Reidar Ekner, kom ut på Raben&Sjögren 1960.

Levertovs dikter kan man finna på nätet här. Det enda jag just nu kan komma på att säga om henne är att hon verkar ha tagit det lite lugnare än det övriga vilda gänget. Sansad - är väl inget för poeter. Men det var hon nog, till hälften, se ovan...

Dagens dikt: Skogekär Bergbo

...som här hyllar Stockholm.


Du lilla holme min, alla små holmars ära,
som drager till dig allt rätt som en stark magnet,
vad man på jorden rund berömt och nyttigt vet,
att allehanda folk på dig få bo begära!
Vid allehanda konst sig rikeligt att nära
från städer och från land, som till det bästa bet,
flys hit att leva väl och utan allt förtret.
Hit kommer allt, vad hav och Mälare kan bära
Kringvärvd är du med ström och vatten friskt och salt,
med båtar, skutor, skepp omlagd på alla sider.
Var finns en sådan holm, man leta överallt,
i varand’ eller ock uti de forna tider?
Var finns en Venerid så dygdig och så skön
i något annat land på någon holme grön?

Veckans länkar: Motståndskraft?

Från Nemokrati

Från Pressylta Redux. (och från London Review of Books)

Från Rasmus Fleischer; Copyriot.

Om Almqvist från mitt Annex.

Samt den här kloka fingervisningen från Peter Englund.

Summer in the city

Fest på gården med två ostämda gitarrer
Klampskallen i lägenheten ovanpå
Marscherar runt från skåp till lådor
Bärande på väsensskilda ting och saker
Dataspelaren som aldrig lärt sig ordet granne
Leker kriget i Afghanistan på tredje timmen
Tomma tunnor skramlar, fulla tunnor stinker

Grannen på fjärde våningen syns
Inte alls, en annan går till Ica
Lätt framåtlutad men ännu inte efterlyst
Rullgardinen nerdragen men
Ur ett öppet fönster hörs ett
Gnyende av oviss mening
Korta tjut, om bebis eller
Kvinna i en uppåtgående orgasm
Är svårt att veta

Det älskas stundtals
Allt är inte oljud
Ett tordönsbrak på tysta gator
Kaniners kortextaser,
Blomsterhängen,
Fåglatörst mot himmelshalvan
Löv svajar, mognar simultant
Rosévinet har rönnbärsbeska
Natt, och luftens blekhet
Det solida intervallet
Att vintern börjar här.

Forever Young...

...och inte är det texterna som gör det, helpless.

Undrar - helt apropå - om det kan vara lite farligt att döpa sina barn till Percival, som mellannamn.

Men vi är glada att han stod på benen den här gången, och att han har det ännu mycket bättre nu, vid 65. För honom tycker vi om. Den gamle riddaren av den sorgliga skepnaden.

Från The Last Waltz.

Ack - Stureplan är inte vad det varit.

Ni tror att det är snö som hopar sig runt fina farbrorn?
Säker kan man inte vara. Det snöar koks på Stureplan,
det infiltreras mellan maffior och restaurangägare.
Nyss dog en ung man på 34 ur den fina klassen av det.
Inte på Stureplan, men i New York, där bruket är ännu
mer normaliserat. Kokain. The very best kind. En ung man som
kanske inte ens gjorde det för nöjet, utan för att orka
med den moderna pressen: Råtthjulet i en hård bransch.

Läs artikeln av Lars Linder i dagens DN om kopplingen mellan gangsterism
och fina herrar på Stureplan, och i Italien, framförallt. Francesco Forgione,
om maffia på export....

(Obs, personen på bilden har ingenting med artikeln att göra, så vitt vi vet).