tag:blogger.com,1999:blog-9166768.post1815866987444898481..comments2024-03-27T10:34:51.306+01:00Comments on Den Blinde Argus: Är vi skyldiga någon något?Ola Lindvallhttp://www.blogger.com/profile/17638656783870923308noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-9166768.post-20929914688708566812012-05-17T14:47:59.389+02:002012-05-17T14:47:59.389+02:00Ja, ibland hjälper det kanske att ha sett ännu mer...Ja, ibland hjälper det kanske att ha sett ännu mera fattigdom för att fatta att den är verklig.<br /><br />Jag tror att jag lite grann skiljer på svenska rätt unga tiggare, som jag anar kunde gå till Soc, och - å andra sidan - zigenska rumäner som inget annat kan göra. <br /><br />Av människor jag känner är nog min halvperuanska systerdotter den som mest generöst delar ut allmosor, och gjorde så redan när hon var en ung student.Gabrielle Björnstrandhttps://www.blogger.com/profile/15358068463950842245noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9166768.post-83643297671515164342012-05-15T13:22:11.986+02:002012-05-15T13:22:11.986+02:00Tänkvärt det du skriver. Jag minns mitt år i Mexic...Tänkvärt det du skriver. Jag minns mitt år i Mexico på gymnasiet, när jag ondgjorde mig över ett system som medförde massvis med tiggare på gatorna som såg ut att kunna svälta ihjäl vilken dag som helst. jag gav alltid en peso när jag passerade dem. <br />Personerna (från den trygga övre medelklassen) som jag umgicks med menade att det var dumt. <br />Tiggarna var lata och skulle kunna få ett jobb samma dag, bara de orkade söka. (De behövde "incitament för att söka arbete", kunde de ha sagt med dagens terminologi.)<br />Denna hjärtlöshet tänker jag ofta på och när jag befinner mig i storstan ger jag en peng om jag har.Jakobhttp://demiurgen.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9166768.post-87453560747907877272012-05-12T20:48:32.177+02:002012-05-12T20:48:32.177+02:00Gabrielle; jag har ofta gjort som du, men lika oft...Gabrielle; jag har ofta gjort som du, men lika ofta tvärtom. Lite beroende på mitt eget stämningsläge; stressad, irriterad, eller medmänsklig.<br /><br />Men jag tror vi kommer att se mer av det här i Nordeuropa; det som förr var helt vanligt utanför kyrkportarna i södra Europa, där alla "goda kristna" väl slängde en eller annan peng till sina fattiga. <br /><br />Naturligtvis tycker jag att andra instanser skulle ta hand om det här; det tycker vi ju alltid, antingen av bekvämlighet eller för att "välgörenhet" inte är lösningen. Men kortsiktigt är det ju det. Soppkök har vi även i Stockholm nunmera, i Klara församling. Men det vet du förstås.Gabrielle Björnstrandhttps://www.blogger.com/profile/15358068463950842245noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9166768.post-20028383046256437092012-05-12T17:20:56.909+02:002012-05-12T17:20:56.909+02:00Hm, du ger mig en tankeställare när du skriver om ...Hm, du ger mig en tankeställare när du skriver om tiggarna. Jag har på senare år mer eller mindre <br />haft det som princip att inte ge pengar till tiggare på gatan eller i tunnelbanan. Dels för att dom är så många så det kan kännas nästan oöverstigligt (fast det är ju dumt, man behöver ju inte ge till alla), dels för att slippa komma i osäkerheten av ska-jag-ge-en-peng-den-här-gången eller ska-jag-inte-ge-en-peng-den-här-gången. Dessutom har jag trott på det här med ligor. Det har därför känts rakare - och enklare för mig förstås! - att ha principen att inte ge pengar på gatan. Däremot ser jag tiggarna, det är inte så att jag låtsas som om dom inte finns, vänder bort blicken eller så. <br /><br />Men som sagt, jag kanske har tänkt fel. Kanske borde mjuka upp den där principen. Hörde inte radioprogrammet du nämnde. Kanske ska gräva lite efter det.Gabrielle RWhttp://rolandwalden.wordpress.com/noreply@blogger.com