I dessa tidskrifternas nedläggningstider är det stimulerande att få ett nytt nummer av Aorta i brevlådan. Mindre kul är att det är det allra sista numret.
Litteraturtidskrifter är - som jag tidigare framhållit - en utrotningshotad genre. Man kan konstatera att det har varit två nedläggningsvågor på området; först vid millennieskiftet då Vår Lösen, Artes, Allt om Böcker och BLM försvann. Därefter vid mitten och slutet av 00-talet har i accelererande takt tidskrifter som Ryska huset, Komma, Metamorfos, Post Scriptum och nu också Aorta försvunnit. (Tidskriften Fantasin verkar också i praktiken vara nedlagd, det var i alla fall väldigt länge sedan jag hörde av dem.)
Vi har nått en kritisk punkt då de nedlagda tidskrifterna är viktigare än de som faktiskt finns kvar. Ord & Bild koncentrerar sig på ganska teoretiskt avancerade essäer, Karavan har sin inriktning på utomeuropeisk litteratur. Hjärnstorm publicerar lyrik nu och då, men har det inte som huvudinriktning.
Av återstående tidskrifter: OEI är uppenbarligen den viktigaste, men ingen debutant publicerar sig väl i den. Till OEI skickar den som redan är inne i en litterär karriär och dessutom skriver på ett visst sätt som passar i tidskriften. Glänta är som en kombination av Ord & Bild och OEI. Till OOTAL hör väl den av sig som har tillräckligt snygga gångkläder.
Fältet är uppbrutet. Men Aurora finns kvar. Och Lyrikvännen.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Artes lades ned hösten 2005. Min kollega där, Jan Arnald som länge drivit den ambitiösa källartidskriften Aiolos med några litteraturvetarkollegor, fortsatte i något som skulle kunna betecknas som Artes-stil: längre essäer om konst, musik och litteratur där litteraturinslaget dominerar.
SvaraRaderaKyrkans kulturråd borde göra något åt nedläggningen av Vår Lösen, och helst byta namn på tidskriften samtidigt: Det är liksom inte riktigt fair play att Jesu Kristi så kallade Vänner låter sin enda Kulturtidskrifts ekonomi gå i stöpet på grund av aktiefondfixarna. För så var det. Tidskriftens monetära underlag åts upp i börsfallet kring 2000.
SvaraRaderaGe åt kejsaren vad kejsaren tillhör - eller hur det nu var?
Hur som: Vi som skrev och redigerade den gjorde vårt bästa den tid som gavs.
Kolla på biblan får ni se!
Sen en liten påminnelse: Det vore förträffligt om även nuvarande Kulturtidskriftsverkstans ekonomi användes på ett bättre, mer relevant sätt. To say the least!
Du skjuter mot fel mål med din sista kommentar, Gabi. Jag tror inte du har någon insikt i Tidskriftsverkstadens nuvarande ekonomi.
SvaraRaderaDu skjuter mot fel mål med din sista kommentar, Gabi. Jag tror inte du har någon inblick i Tidskriftsverkstadens nuvarande ekonomi.
SvaraRaderaMen det har du? och det hela är på bättringsvägen - eller?
SvaraRaderaNu handlade inte mitt inlägg om Tidskriftsverkstaden, den är i såna fall värd en egen text. Jag vill bara att du ska vara lite försiktig med orden om du inte har nån aktuell information.
SvaraRaderaJa, Andreas, man kan vara försiktig med orden, men också med Kulturrådets pengar...
SvaraRaderaInsyn har jag haft under tre år i Styrelsen, men allt kan ändra sig till det bättre.
Insikt är en liksom annan avdelning.
Du kan få stå för den nu.
Nu lämnar vi det. Tjing!