En Tidholmare

Tack


Tack
är det enda
språk jag kan säga
och det enda ord jag kan
ta ur min mun. Tack
är den enda hand jag kan smeka
och visa för alla. Det blir
tack och bara tack när jag
går ut och ser mig om
i förorten eller frågar
efter en väg. Det blir tack
tillbaka när jag bärs ut
och in och någon kväver
ett rop av avsky. Det blir tack
för allt när en sparv dör och en
ängel kommer in för att uträtta sitt
ärende. Tack säger jag och tack
och varför inte tack och varför inte
tack en gång till och tack för allt
det andra och för att det blir
cigaretter och små barn när jag
är med dig Kajsa Stina.
Tack tack tack är det min
klocka som säjer. Och det är min tid
som säjer Varsågod
och tig och ta emot

Thomas Tidholm