Vaknar och stirrar på mina morgonsvullna händer
breda, fyrkantiga, bleka
lyfter min sovande arm och katten ramlar ur armhålan
tjock, spinnande, yrvaken
mina fingrar påminner om fiskpinnar
jag kör dem genom kattens senapsgula päls
korta naglar, skimrande blåa ränder
livet återvänder sakta
nu börjar man ana en smilgrop i huden ovanför pekfingrets knogled, fingrarna radar upp sig
bredvid varandra,
tennsoldater, vänner, fiender
formade till varandras likar, där en går in
går den andra ut,
handen äger barnets runda form
och en vuxens pimpstensskrovliga
yta
Våra gröna ögon möts i ett ögonblick
han lägger sin fyrkantiga, breda, bleka tass på min mage
sträcker på sig, kör klorna i mitt mjuka kött
trampar ner mig och går ut i hallen
och bajsar
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar