En egendomlig berättelse om vad som hände under kyrkans valv

du ska veta att jag hade nästan

skivkontrakt en gång

med Klara kyrka

men inga papper blev någonsin underskrivna

och inga låtar inspelade

det som fanns var ett löfte

om att vi skulle använda deras studio

till att spela in en skiva med mig och mina

kristna sånger

som jag skrev på den tiden

buren av någon mild uppåtvind

som jag aldrig kunde förklara

men som alldeles uppenbart fanns där

det var bara en sak:

det var lögn att få det förverkligat

människorna i kyrkan

gled undan

som nyss hade sagt

”det behövs något nytt”

syftandes på mig och mina 50-talet sånger

prästerskapet gled undan

och jag började tvivla än mer

på att något avgörande  någonsin

skulle ske i mitt liv

men en varm vind kom in

genom kyrkporten

när jag stod där

och löste mina förband

de släppte mig fri

på förhand från

själarnas slaveri

jag blev aldrig livegen

hos något kyrkligt

löjligt litet skivbolag

av den sort som jag älskade

jag blev helt min egen

det kallas

värdelös sång

det jag har att ge

jag är en svensk poet från Linköping

och jag ledde lovsången härinne

tills jag blev frikallad från det

nu känner jag kärleksfull besvikelse

och jag säger som Bob Dylan:

Trouble no more