2016-06-18

Politisk apati människovärdeslöshet 15 juni 2016

apatin hann upp oss
den gryende likgiltigheten hur ska man stoppa den
när den väl börjat spridas
på gatorna och i lägenheterna

Ian Hunter visste det här
om apati för djävulen och för sonen
nej det är inte samma sak
men det börjar med politiken som tomt spel

förintelsen av alla värden
den stillsamma explosionen som aldrig lämnar resultat
värker som en feber
hur ska man stoppa den

(bakgrundslyssning)

2016-06-11

till Jonte Sten (2)

(man ska väl inte publicera en massa dikter från en kommande bok, hur som helst, nä, kanske inte det, men jag har väl aldrig gått karriärens raka vägar, men jag hittade en knappt märkbar, knappt märklig, annan ingång, nu när jag skriver om en snubbe jag kände en gång, nu när jag försöker fortsätta vara vild innanför ramarna, försöker ha kvar en sorts tydlig röd tråd, för den strävsamme, samma skit, fast något bättre) 

där du trodde att du slutat bo
där de skitiga duvorna börjat bygga bo
som på Öresundsgatan i Landskrona
där du duschade i en garderob
där den skäggige basisten låg och sov
eller var som helst
där de speedade kusinerna från Finland bytte blod
där du var full eller eller stenad eller full av behov
när du skakade runt i håliga skor

så du hamnade där igen
bland de vassa nätterna
morgonen på spikarna
nu, en man i medelåldern
cyklade in från Limhamn mot Möllan
måsarna följde efter dej
det var medvind men du var så rastlös
du ville bara vara framme igen
vid ett brännmärkt bord igen
så törstig in i själen
det var rätt längesen
att hälla lugnet ner i halsen

det var en blåsig höst igen
du hörde dina egna skrik
du kvävdes i din egen panik
sen Square Side, krogen utanför
en paus på vägen nerför
I´m waiting for the man
förföljd av måsarna och skriken
ingen stannar, alla dör
du vattnar den ylande besten
för att du för tillfället kan
för tillfället lugn i ditt land
men aldrig bjuden på festen
nästa hållplats: beroendekliniken

2016-06-05

sammanfattning

jag lyssnar på country music
det är höga moln i skyn
man kan nästan inte se
de är som slöjor, bara slöjor
de är som när barnen var små
åh, era snubblande blöjor
fiskebåtar och inälvor
måsarnas glada skrik
min brorsa och jag
våra urtvättade tröjor
när vi fiskade krabbor
när vi såg båtarna gå ut igen
när tidvattnet var lågt
när kvigorna sprang över stenarna
när stenarna var sommar och sol
när vi lyssnade på country music
Kris Kristofferson och Emmylou Harris
jag kan se genom slöjor
jag kan se genom ljuset
när tidvattnet var lågt
när vi kunde gå till himlen
vi visste inget om smärta då
bara gå bara gå bara gå
genom tunna osynliga slöjor
våra urtvättade tröjor
med svenska fotbollslandslaget på
Ronnie Hellström
det var ett annat ljus
det var himlen på andra våningen i vårt hus
det var en helt annan dröm

jag lyssnar på stark men vemodig country
jag vet inte hur länge jag orkar
trutarna genom slöjorna i skyn
kråkfåglar som letar smycken
eller brödsmulor eller parfym
eller jag som inte orkar
som har badat, sitter och torkar
i vinden under solen
det känns som att jag inte orkar
flyga upp i träden
bara country music och Lloyd Cole
leta efter brädor
bygga flottar eller fartyg
jag vet inte hur mycket allt kostar
jag anstränger mej och hostar
ett skepp kommer lastat med snor
det är som när barnen var små
när jag själv var liten
att Ronnie Hellström stod i mål
och motade bort alla bollar
att veta att vara viktig och behövd
att veta var man bor

jag lyssnar på country music
jag hör en man orera på bussen:
"det är mina pengar de stjäler!"
och folk som vänder bort blickar
jag ser inget ljus i det
men maskrosorna som krossar golvet
en flicka som reser sej upp
hennes hår är ljust blått
hon strålar från tårna
"jag ställer inte upp!
jag vägrar lyda dina lagar!
jag vet att jag vet vad jag vet
du borde vara tacksam för vad du fått"
och folk som hummar och nickar
och vi har lite mer att göra
riva tornet och bygga nytt
innan alla kan få leva värdigt
eller åtminstone slippa vara sopor
en värld som väntar på att bli färdig

jag lyssnar på country music
jag ser fåglar ovanför molnen
jag ser en flygmaskin på väg
jag tänker på de här dagarna
när jag försöker summera livet
jag är fyrtiosex år
jag åker mycket tåg
jag kämpar mot alkohol
jag kämpar mot svettiga nätter
tidiga morgnar när min dotter ska till skolan
arbetsbordet, gatan nedanför, rullgardinen, solen
en himmel ovanför taken
ibland längtar jag
ibland drömmer jag mardrömmar om kajaken
att den välter och jag drunknar
men ibland flyter den som ett mjukt spjut
har ofta ont i min rygg
jag badar och simmar
när jag rör hennes lår är jag trygg
och när jag lyssnar på Loyd Cole
why I love country music

nu är det natt
måsarna har somnat
jag har en urtvättad tröja och långkalsonger
mina döttrar är hos sin mamma
de är säkra där
jag lyssnar på countrysånger
ibland låter det som åska
jag vill vara en målvakt
som stoppar alla vassa bollar
min flickvän är sextio mil bort
hennes säng är så oändligt mjuk
jag vill vara den som jonglerar, trollar
får det att försvinna, allt sjukt
jag sitter över bilarna mitt i ljuset
helt synlig i fönstret
om någon skulle vilja skjuta mej
jag känner mej alldeles mjuk
ingen smärta i min rygg
jag lyssnar på Kris Kristofferson
caseys last ride
det gör ont, men jag är alldeles trygg

2016-05-26

Inledningen på en dikt av Solja Krapu

Hur man gör

Man borde skriva en dikt om att skriva dikt
Det borde man göra
Inte för att jag gillar den sortens dikter egentligen
men man har ju skrivit rätt så många
så man borde ju veta hur man gör
Man borde skriva en dikt om att skriva dikt
och det skulle gärna få börja med någonting
som man kan känna igen sig i
någonting ursprungligt
som barndom
och uppväxt
för det har ju alla haft
en skolgård kanske eller ett djur

Och sen skulle det gå vidare i någonting lite mer personligt
fast ändå allmängiltigt
och här någonstans skulle man lägga fram
ett ställningstagande
Att just
det här
är det!

(ur "Jag skriver till er för en väninnas räkning", Ord & visor förlag 2016)

Jag intervjuar Solja Krapu om hennes författarskap ikväll på Sensus vid Medborgarplatsen.

2016-05-21

Sju punkter

I höstas kom OEI:s poesiantologi ”Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet”, som i debatten (av bl.a. Oscar Nilsson Tornborg) lyftes fram som den främsta antologin som ger en överblick över den yngsta poesin. Kan så vara… Jag blev lite frustrerad bara av den kryptiska underrubriken (13x84+=?), som helt enkelt bör utläsas som att det är tretton medverkande som samtliga är födda 1984 eller senare. Min främsta invändning mot denna antologi gäller i själva verket det minimala typsnittet. Varför trycka texten i så lite som kanske 7 punkter? Smått oläsligt. Sen hade det ju förbättrat boken avsevärt om Jenny Wrangborgs dikter hade kommit med. Men hennes dikter är ju redan smärre klassiker, kanske behöver de inte tryckas om i just denna antologi.

*

Frågan kvarstår: Hur kan man få ett så pass generöst litteratur- och distributionsstöd (36 187 kronor) för en bok av så undermålig teknisk kvalitet som OEI:s poesiantologi? Det går ju emot Kulturrådets egna premisser för bidragsgivningen. Är allt som försvårar och försenar läsningen av godo för OEI? Jag vill trots allt inte tro det. Dikterna som ingår är väl tillsammans någon slags provkarta på litterära strategier bland relativt unga poeter, fragment, collage, systemdiktning, i något fall centrallyrik... inget större fel på urvalet; svårighetsgraden varierar men är inte oöverstigliga för den vane lyrikläsaren. Angelägenhetsgraden varierar också… men läsbarheten på vissa sidor är ändå nära noll på grund av typsnittet. Jag har aldrig påstått att jag har perfekt syn men det här är ju löjligt.

*

Varför kallas Elis Burraus dikter för talspråkliga? Ingen pratar ju på det där sättet, ingen jag mött i varje fall. Krystat känns det som. Hans twittrande är en annan sak.

*

Kommunikativa poeter – det är sådana som brukar falla bort ur urvalet när det är dags att göra antologier. Naturligtvis saknas Bob Hansson och Jenny Wrangborg i urvalet till mastodontantologin ”Svensk poesi”. Är de för läsbara, för populära? Solja Krapu saknas naturligtvis också.

*

Det finns ingen helt obegriplig poesi. Däremot finns det poesi som gör sig märkvärdigare än den är och skaffar sig hög litterär status genom att anknyta mer eller mindre tydligt till olika akademiska litterära-språkliga teorier. Dikter som sätter sig själva i ett sådant sammanhang brukar premieras av kritiker och redaktörer som själva är inskolade i ett liknande idiom. Det betyder inte att det de lyfter fram är levande poesi.

*

Ju närmare samtiden man kommer, desto oklarare gräns mellan kanon och lansering. I slutpartiet av antologin ”Svensk poesi” förefaller redaktörerna ha fått – eller gett sig själva – uppdraget att cementera den språkmaterialistiska generationens position inför historieskrivningen och kanoniseringen.

*

Ska man twittra eller gråta?

2016-05-14

A

JAG går hos sjukgymnasten, hon får jobba hårt
jag ligger på golvet och ska andas, andas in luften skall långt ner
allt ska ha kontakt, jämn kontakt med jorden, vänsteraxeln släpper
vänsterhanden lyfter, högerbenet spänns och gräver ner foten i golvet
jag ska andas ut
och låta ett ljud ett mmmm rinna ut samtidigt med luften
och spänna någonting längst inne i magen
det mjukaste, veka livet, dra ihop som om bröstbenet och bäckenet
dras mot varandra, fastän det yttre skall vara stilla, jag trycker kroppen mot den röda mattan
mmmet hoppar i halsen
mina starka ben, mina starka axlar, de som bär de som släpar hela mig
mitt exoskelett bär mig, och det lilla mmmet försöker ta sig ut
jag blir yr, sjukgymnasten är snäll och ligger bredvid mig och visar, jag säger att det känns, i axeln,
hon säger att vi ska hitta det innersta, där det ska kännas
min kropp är min borg we are borg, långt där inne ligger prinsessan på ärten och surar

2016-05-08

proffsdikt

har i ungefär tusen år försökt skriva en diktsamling. jag är så in i skinnet romanförfattare, och några noveller. jag har bankat det in i väggen så att jag är alldeles trött och blodig. men jag är ju inte det. jag började med dikter i tidig ålder, sen sångtexter, sen dikter igen, sen prosa. nu jävlar! såhär börjar diktsamlingen just nu:

tiger tiger var är du / halkar du i brunnen nu / smärtan trängs in i din hud / ekon från de bruna åren / fryser du i kylan nu / solen skuggar sur och gul / trängs du som i Tyskland nu / ekon dunkar järnvägsspåret / gråa dagar fram till jul / allting river värre nu / du är trött och trist och ful / hör du gamarna som skriker / känner du att någon sviker / där är splittret där är liken / staden är av aska nu / allt du visste är en myt / tiger tiger allt är nu / tiger tiger tiger du