2016-05-26

Inledningen på en dikt av Solja Krapu

Hur man gör

Man borde skriva en dikt om att skriva dikt
Det borde man göra
Inte för att jag gillar den sortens dikter egentligen
men man har ju skrivit rätt så många
så man borde ju veta hur man gör
Man borde skriva en dikt om att skriva dikt
och det skulle gärna få börja med någonting
som man kan känna igen sig i
någonting ursprungligt
som barndom
och uppväxt
för det har ju alla haft
en skolgård kanske eller ett djur

Och sen skulle det gå vidare i någonting lite mer personligt
fast ändå allmängiltigt
och här någonstans skulle man lägga fram
ett ställningstagande
Att just
det här
är det!

(ur "Jag skriver till er för en väninnas räkning", Ord & visor förlag 2016)

Jag intervjuar Solja Krapu om hennes författarskap ikväll på Sensus vid Medborgarplatsen.

2016-05-21

Sju punkter

I höstas kom OEI:s poesiantologi ”Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet”, som i debatten (av bl.a. Oscar Nilsson Tornborg) lyftes fram som den främsta antologin som ger en överblick över den yngsta poesin. Kan så vara… Jag blev lite frustrerad bara av den kryptiska underrubriken (13x84+=?), som helt enkelt bör utläsas som att det är tretton medverkande som samtliga är födda 1984 eller senare. Min främsta invändning mot denna antologi gäller i själva verket det minimala typsnittet. Varför trycka texten i så lite som kanske 7 punkter? Smått oläsligt. Sen hade det ju förbättrat boken avsevärt om Jenny Wrangborgs dikter hade kommit med. Men hennes dikter är ju redan smärre klassiker, kanske behöver de inte tryckas om i just denna antologi.

*

Frågan kvarstår: Hur kan man få ett så pass generöst litteratur- och distributionsstöd (36 187 kronor) för en bok av så undermålig teknisk kvalitet som OEI:s poesiantologi? Det går ju emot Kulturrådets egna premisser för bidragsgivningen. Är allt som försvårar och försenar läsningen av godo för OEI? Jag vill trots allt inte tro det. Dikterna som ingår är väl tillsammans någon slags provkarta på litterära strategier bland relativt unga poeter, fragment, collage, systemdiktning, i något fall centrallyrik... inget större fel på urvalet; svårighetsgraden varierar men är inte oöverstigliga för den vane lyrikläsaren. Angelägenhetsgraden varierar också… men läsbarheten på vissa sidor är ändå nära noll på grund av typsnittet. Jag har aldrig påstått att jag har perfekt syn men det här är ju löjligt.

*

Varför kallas Elis Burraus dikter för talspråkliga? Ingen pratar ju på det där sättet, ingen jag mött i varje fall. Krystat känns det som. Hans twittrande är en annan sak.

*

Kommunikativa poeter – det är sådana som brukar falla bort ur urvalet när det är dags att göra antologier. Naturligtvis saknas Bob Hansson och Jenny Wrangborg i urvalet till mastodontantologin ”Svensk poesi”. Är de för läsbara, för populära? Solja Krapu saknas naturligtvis också.

*

Det finns ingen helt obegriplig poesi. Däremot finns det poesi som gör sig märkvärdigare än den är och skaffar sig hög litterär status genom att anknyta mer eller mindre tydligt till olika akademiska litterära-språkliga teorier. Dikter som sätter sig själva i ett sådant sammanhang brukar premieras av kritiker och redaktörer som själva är inskolade i ett liknande idiom. Det betyder inte att det de lyfter fram är levande poesi.

*

Ju närmare samtiden man kommer, desto oklarare gräns mellan kanon och lansering. I slutpartiet av antologin ”Svensk poesi” förefaller redaktörerna ha fått – eller gett sig själva – uppdraget att cementera den språkmaterialistiska generationens position inför historieskrivningen och kanoniseringen.

*

Ska man twittra eller gråta?

2016-05-14

A

JAG går hos sjukgymnasten, hon får jobba hårt
jag ligger på golvet och ska andas, andas in luften skall långt ner
allt ska ha kontakt, jämn kontakt med jorden, vänsteraxeln släpper
vänsterhanden lyfter, högerbenet spänns och gräver ner foten i golvet
jag ska andas ut
och låta ett ljud ett mmmm rinna ut samtidigt med luften
och spänna någonting längst inne i magen
det mjukaste, veka livet, dra ihop som om bröstbenet och bäckenet
dras mot varandra, fastän det yttre skall vara stilla, jag trycker kroppen mot den röda mattan
mmmet hoppar i halsen
mina starka ben, mina starka axlar, de som bär de som släpar hela mig
mitt exoskelett bär mig, och det lilla mmmet försöker ta sig ut
jag blir yr, sjukgymnasten är snäll och ligger bredvid mig och visar, jag säger att det känns, i axeln,
hon säger att vi ska hitta det innersta, där det ska kännas
min kropp är min borg we are borg, långt där inne ligger prinsessan på ärten och surar

2016-05-08

proffsdikt

har i ungefär tusen år försökt skriva en diktsamling. jag är så in i skinnet romanförfattare, och några noveller. jag har bankat det in i väggen så att jag är alldeles trött och blodig. men jag är ju inte det. jag började med dikter i tidig ålder, sen sångtexter, sen dikter igen, sen prosa. nu jävlar! såhär börjar diktsamlingen just nu:

tiger tiger var är du / halkar du i brunnen nu / smärtan trängs in i din hud / ekon från de bruna åren / fryser du i kylan nu / solen skuggar sur och gul / trängs du som i Tyskland nu / ekon dunkar järnvägsspåret / gråa dagar fram till jul / allting river värre nu / du är trött och trist och ful / hör du gamarna som skriker / känner du att någon sviker / där är splittret där är liken / staden är av aska nu / allt du visste är en myt / tiger tiger allt är nu / tiger tiger tiger du

2016-05-03

Sibbared trollslända

[dragonfly: Cordulegaster annulatus]

Flerfärgad trollslända

meh, det där som Henrik Venant påstod, att en dagslända bara kan leva en dag är faktiskt inte sant. Den kan leva i flera år. Men är man noggrann vet man dock att en ]slända inte är ett/en troll[.
I övrigt får man gissa.


[Före, skola affischer ett sätt att använda illustrationer förmedlar kunskap om biologi, medicin, 
geografi och teknik. I höst är vi fascinerade av affischen hantverks detalj och bli inspirerad att 
bläddra igenom tunga lexikon att lära sig lite mer om livscykel  sländan och valnöt fruktmognad.
Diego Simeone fascineras av flerfärgad trollslända, men låter inte ödet avgöra final. Passa boll. ]

2016-04-24

till min svensklärare på gymnasiet

de fuktiga röda stugorna i drömmen
och de fuktiga barrträden
hur kylan tränger sej fuktigt in överallt, uppåt
och in i märgen
och de fuktiga barrträden
som suger och suger
de halta kråkfåglarna som tappat färgen
som suger och suger
som kyler mej stel in i märgen

kommer du ihåg, Kerstin Bosemark, att du sa att jag duger
men ändå inte duger
du var aldrig min spegel
i det fuktiga skolhuset utslängt på slätten
för jag skulle följa dina regler
när jag bara ... livet ... jag suger
i mej allt, jag vill leva
jag vill undvika mörkret
jag provar alla sätten
hur getterna trivdes
i Karlslund i Landskrona
hur den gamla dansbanan rivdes
hur skorstenarna sprängdes av röken
där farfar krökade och trivdes
hur han snubblade på farmor
och du, en så levande skolfröken
fyllan då: "det är därför jag finns till
det är allt jag kan och vill"

men de fuktiga röda stugorna
hur barrträden kväver mej
när jag far genom norra Skåne och haltar in i Småland
men, Kerstin, hur du tog min hand
och ledde mej vidare in i litteraturen
du var ett rött skynke
förbi dej, till mitt eget land
jag var den brunstige kalven, inte tjuren

du, Kerstin, har jag berättat om Lou Reed
har jag berättat om resan till Schweiz
det var under de där gymnasieåren
all ångest, döden, det sprutande såret
det var Hedda och rockband från Australien
det var amerikanen på diskot, weed!
och en hypnotisör som stack nålar genom kuken
det var konstiga drömmar i natten
men ändå, nånstans: jag duger
Jack Kerouac, Duras och Lou Reed
har jag berättat om Lou Reed
är du inne på Youtube ibland
Velvet Underground var hans band
han har lärt mej mycket om humor i allvaret
om det självklara i skapandet
rakt in i din egen värld
jag håller hans vänliga hand
du gör det du måste göra
du förstör det du måste förstöra
för att skapa nåt annat
du är värd det du vet du är värd

men de mörka stugorna, Kerstin, stugor som suger
allt det mörka
det var åren när jag aldrig kunde somna
det var döden överallt
det var det iskalla havet
det var djupt
det var kraven

det var: jag står vid ett stup
igen och igen och igen
och inte att falla och landa
att bara vara kvar i smärtan
att aldrig komma hem
att inte vilja komma hem
det är så längesen
men jag kan känna smärtan
ouh! desperat tomhet
känslomässig dövhet
Kerstin! kommer du ihåg bibliotekarien, Margareta
jag träffade henne förra året
på stigen över bron
det var du och hon

du, sen gifte jag mej med en svensklärare
först kall, sen kärare och kärare
hennes familj hade en röd stuga och granar
grusvägar och stängda affärer
hon sa att jag var bra
och jag berättade om svanar
hur de alltid höll ihop
hon trodde att jag sa: gravar

jag längtade så efter dej
efter våra bråk
du sa att jag fick använda mitt språk
senare (när jag blev författare)
"men här i skolan lär vi oss punkt och komma"
det var nätterna när jag aldrig kunde somna
jag skrek dikter: renare renare!
tankarna som skenade
vet du hur det är att gå sönder
Kerstin, vet du hur det är att gå sönder
att inte kunna blunda
jag står vid ett stup
igen och igen, jag andas djupt
Kerstin, kommer du ihåg att du gav litteraturen liv
minns du att du gav mej liv
fattar du att det du gav
gjorde att jag blev jag

2016-04-23

»BOKSTÄVERNA« – dikter av Thomas C Ericsson (e-bok)

Bokstäverna - av Thomas C. Ericsson

»BOKSTÄVERNA« av Thomas C Ericsson släpps som e-poesibok i samband med Världsbokdagen 23/4!
Den fullständiga versionen av BOKSTÄVERNA kommer från tryckeriet i juni. Den innehåller dessutom fler BOKSTÄVER, samt en CD med Argus Jass Group, där  Matts Hansson tonsatt Bokstäverna med sin kontrabas.


O.B.S. begränsad upplaga. Förhandsbeställ redan nu genom att maila denblindeargus@gmail.com.    Pris: 150:-, inklusive.)

[Korrigerad PDF-version upplagd 2016-05-15. 1779 kB]