En fantastisk poet: John Cooper Clarke

”Barden från Salford”, John Cooper Clarke är tillbaka! Eller åtminstone har hans skivinspelningar nu äntligen börjat bli tillgängliga på CD! Det är ren och oförfalskad njutning – eller ren och skör skönhet - för mig att återhöra den ommixade ”Zip Style Method” efter ett tiotal år då jag bara haft den på för mig ospelbar vinyl. Hans inspelningar är ännu bättre än jag mindes dem. Visst är han en suverän ordvrängare, men på hans tre studioalbum är det kanske framförallt själva mixen av ord och musik från den suveräna kompgruppen ”The Invisible Girls” (lös konstellation grupperad kring den legendariske producenten och basisten Martin Hannett) vars samspel gör dem så extremt minnesvärda. Det är sällan som poesi funkar speciellt bra på skiva, enligt min mening, så mycket av elektriciteten riskerar att gå förlorad, men i det här fallet uppstår en sällsynt legering, JCC:s röst och musiken stödjer varandra utan att ”störa” varandra, vilket de annars lätt tenderar att göra. Musikaliskt sett handlar det väl egentligen om monoton och repetitiv rockmusik, med en del elektroniska överraskningar som släntrar förbi i ljudbilden, men det är hur som helst oerhört bra. Tänk tidiga Joy Division, som för övrigt John Cooper Clarke har varit med och introducerat på scenen, skvallrar ett inslag på Youtube om. Men jag tycker inte inslagen på Youtube gör hans poesi rättvisa, här finns i stället en fin bild på mannen.