2021-05-08

Poesigruppernas chans

Malmöligan
motsatte sig akademikerpoesi
av akademikerbarn
medan arbetarklassen växte
och konstnärerna
tog ton
något havererade här
inte på personlig nivå
utan i Sverige
nu har vi gått i flera decennier
med den trasigheten
där vi alltid går ostämda
förbi varandra
och bryter ner
varje poesigrupp i förtid

2021-05-04

En poetisk frihet

som jag minns 1985

Lukas Moodysson
kommer in i rummet
med en bunt tidskrifter under armen

Thomas C Ericsson
står nere i garaget
och kopierar

sen är de redo att ta sig an
Sverige
det är lyriska attacker

de bjuder
alla och envar
att komma in i litteraturen

2021-05-01

Den 1 maj

digi-tal
vacci-nation

digi-dikt
jobbar på första maj

publikens medskapande roll
går inte att förhandla bort

en del saker är bättre att ställa in
enligt devisen en inställd spelning är också en spelning

årets Poetry Slam-SM på Zoom till exempel
önskar att Henrik Grapengiesser var här

2021-04-22

I det oskapade ljuset - Lars G. Gustafssons dikter

Jag har fått mig en diktsamling tillsänd, ”Livets son”, av författaren Lars G. Gustafsson (Vulkan, 2020). LGG är född 1954, civilekonom och tidigare verksam inom administration och bank, enligt det spartanskt formgivna omslaget. Knappast den vanligaste bakgrunden för en poet, med andra ord, även om alla sorters bakgrunder naturligtvis är möjliga. Baksidestexten säger även att detta är hans första diktsamling sedan 1978 (men tidigare titlar finns inte på Libris).

Det finns några egenheter med verk tillkomna inom den kristna sfären, som detta är. Det myckna brukandet av öppna eller dolda Bibel-citat är det kanske mest påfallande och kan störa en modern läsare. Viktig för diktsamlingen är en text i Psaltaren 2, vilket också redovisas.

Han sade till mig:
”Du är min Son,
jag har i dag fött dig.”

Diktsamlingens övergripande tema är att vara son till någon eller något, Den första avdelningen skildrar en mammas död i dels mer allmänpoetiska, dels mer privata termer. Den kristna hängivelsen är stark, ändå anar man här den (en gång) unge sonens brytningar mellan andligt och världsligt.

Den andra avdelningen, Livets son, är rent lyriskt starkare (även om en mammas död knappast lämnar någon likgiltig). Den förefaller mig vara skriven under en klosterretreat, där tystnad är påbjuden och olika gudstjänster (med latinska namn) firas. Vem ser diktjaget då framför sig när han vaknar, vad bär han med sig i sitt sinne, om inte Claptons Layla! Det är banalt som ett försenat ungdomsuppror, men bär sanningens prägel:

Gryning och Laudes
vandring till morgonens bön
tystnad
röster som av utspätt blod
tyngdlösa fötter i korridorer

För min yrvakna blick
...jag drömde Claptons Layla
högsta volym över refektoriet,
den plötsliga försakelsen av tystnad
/…/

Men här finns också fina uttryck för kristen mysticism:

I stillhet möter jag dig
ditt tal är inte människors språk

Orden är ett milt fast ljus
Du finns i det oskapade ljuset

Ett milt fast ljus
Som ingen människ talar

Att förhålla sig fritt till den kristna traditionen och ändå se sig själv som troende, det är hela saken med att få sådan här lyrik att fungera. Tror jag. Därmed inte sagt att författaren lyckas hålla balansen i detta svåra värv, men där finns intressanta försök.

Starkast är ändå de enstaka konfessionslösa kortdikterna, som denna:

Brytpunkter noder
sol över sandstrand
minnesfragment minnen
som glömts kvar
i hus som har rivits.

2021-04-18

Mina vänners positioner

Peter Lindforss dyker upp när man
som minst anar det
med en oskriven dikt i bakfickan
och en mörkblå skepparkavaj från Filadelfiakyrkan
jag skulle säga att han var omvänd
om det inte hade funnits en sådan
kontinuitet i hans ögon
varje morgon en kopp kaffe
och ett toalettbesök i kyrkan
det gick att leva så också
idiotiskt att supa ihjäl sig
när det blivit vår
jag tänker på mina vänners positioner
i ett spel om vinst och förlust
där bönderna
var dagens skörd av odödliga dikter

*

Nicko Smith skriver om Peter Lindforss utifrån hans senaste/sista bok.

2021-04-17

John Peter Gister igenkänd

Idag såg jag John Peter
sitta på en uteservering vid Fridhemsplan
det var årets första varma dag
han var inblandad i nån sorts
transaktion
med sina vänner vid samma bord
han bar överrock, hatt, mörka glasögon
som om han både ville och inte ville
bli igenkänd
men hästsvansen och uppsynen
avslöjade honom
märkligt hur ens döda vänner
överlever en själv

2021-04-14

Svensk underground

den har en startsträcka på 100 år
det är värt att lyssna efter
den kommer att återuppstå
antologierna kommer att behöva revideras

vi spränger banken
när litteraturstödet återinförs
plakaten vänds upp-och-ner och bak-och-fram
när tiden är inne

poesins agenter
fotokopierar evigheten
som ligger lugnt
och ser på