Vem har skrivit det här? Och se nu till att göra gåtan intressant genom små antydningar, lämpliga att leda andra qvizzare vidare.
Det var paa den Sti, der ligger mellem Nørre- og Østerport. Klokken var omtrent halv syv. Solen havde tabt sin Magt, kun Erindringen om den bevaredes i et mildt Skjær, der udbredte sig over Landskabet. Naturen aandede friere. Søen var stille, blank som et Speil. Blegdammens hyggelige Bygninger speilede sig i Vandet, som et langt Stykke ud var mørkt som Metal. Stien og Bygningerne paa den anden Side belystes af afmægtige Solstraaler. Himlen var klar og reen, kun en enkelt let Sky gled ubemærket hen over den, bedst at bemærke, naar man fæstede Øiet paa Søen, over hvis blanke Pande den forsvandt. Intet Blad rørte sig. - Det var hende. Mit Øie har ikke bedraget mig, om end den grønne Kaabe har gjort det. Uagtet jeg nu i saa lang Tid havde været forberedt, var det mig dog umuligt at beherske en vis Uro, en Stigen og Falden ligesom Lærkens, der over de hosliggende Marker steeg og faldt i sin Sang. Hun var alene.
Visar inlägg med etikett Quiz. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Quiz. Visa alla inlägg
2011-10-13
2011-01-15
Qviz på Argus: Litteratur.
Nu för första gången, qviz på denna blogg.
Tema, tre dystopier. Ledtråd: Två nobelpristagare.
Den som kan svaret på författarna, plus titel, plus publiceringsdecennium vinner. Priset är ett nummer av Tidskriften Hjärnstorm, om Kosmos, med vetenskapliga och litterära texter, samt - inte minst - en essä av mig, om Harry Martinson och Lars Andersson.
1.
De gick mot öster mellan de upprättstående döda träden. De passerade ett gammalt trähus och korsade en jordväg. En röd jordbit som kanske en gång varit en grönsaksodling. Då och då stannade de för att lyssna. Den osynliga solen kastade inga skuggor. De träffade oväntat på vägen och han hejdade pojken med ena handen och de hukade sig i diket vid vägkanten som utstötta och lyssnade. Ingen vind. Livlös tystnad. Efter en stund reste han sig och gick ut på vägen. Han såg sig om där lastbilen hade rullat. Han såg sig om på pojken. Kom igen, sa han. Pojken kom ut och mannen pekade på spåren i askan där lastbilen hade rullat. Pojken stod svept i filten och tittade ner på vägen.
2.
Det fanns ett kök, ett stort rum där halva golvet var täckt av asbestlapp med kurrugerad plåt ovanpå, och där eldades det med vad bränsle man kunde få tag i. Just nu brann det en eld och en måltid höll på att tillagas av två unga pojkar som steg åt sidan när de såg att det var Emily som kom och lät henne smaka anrättningen, en stuvning gjord av köttsurrogat och potatis. Hon sa att det smakade bra fast lite kryddor kanske inte skulle vara dumt, och så gav hon dem de växter hon plockat på järnvägsspåret.
3.
Things fall apart; the center cannot hold;
Mere anarchy is loosed upon the world,
The blood-dimmed tide is loosed, and everywhere
The ceremony of innocence is drowned;
The best lack all conviction, while the worst
Are full of passionate intensity
(- - -)
And what rough beast, its hour come round at last,
Slouches towards Betlehem to be born
(brutalt kortad, men det ingår i priset att dikten i sin helhet kommer att publiceras senare)
Tema, tre dystopier. Ledtråd: Två nobelpristagare.
Den som kan svaret på författarna, plus titel, plus publiceringsdecennium vinner. Priset är ett nummer av Tidskriften Hjärnstorm, om Kosmos, med vetenskapliga och litterära texter, samt - inte minst - en essä av mig, om Harry Martinson och Lars Andersson.
1.
De gick mot öster mellan de upprättstående döda träden. De passerade ett gammalt trähus och korsade en jordväg. En röd jordbit som kanske en gång varit en grönsaksodling. Då och då stannade de för att lyssna. Den osynliga solen kastade inga skuggor. De träffade oväntat på vägen och han hejdade pojken med ena handen och de hukade sig i diket vid vägkanten som utstötta och lyssnade. Ingen vind. Livlös tystnad. Efter en stund reste han sig och gick ut på vägen. Han såg sig om där lastbilen hade rullat. Han såg sig om på pojken. Kom igen, sa han. Pojken kom ut och mannen pekade på spåren i askan där lastbilen hade rullat. Pojken stod svept i filten och tittade ner på vägen.
2.
Det fanns ett kök, ett stort rum där halva golvet var täckt av asbestlapp med kurrugerad plåt ovanpå, och där eldades det med vad bränsle man kunde få tag i. Just nu brann det en eld och en måltid höll på att tillagas av två unga pojkar som steg åt sidan när de såg att det var Emily som kom och lät henne smaka anrättningen, en stuvning gjord av köttsurrogat och potatis. Hon sa att det smakade bra fast lite kryddor kanske inte skulle vara dumt, och så gav hon dem de växter hon plockat på järnvägsspåret.
3.
Things fall apart; the center cannot hold;
Mere anarchy is loosed upon the world,
The blood-dimmed tide is loosed, and everywhere
The ceremony of innocence is drowned;
The best lack all conviction, while the worst
Are full of passionate intensity
(- - -)
And what rough beast, its hour come round at last,
Slouches towards Betlehem to be born
(brutalt kortad, men det ingår i priset att dikten i sin helhet kommer att publiceras senare)
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)