En gång i tiden
ville jag starta
en
poesitidskrift
som skulle heta
Paranoia
Nej, inget med
noja!
utbrast min kompis
Leif
provocerat
och gömde ansiktet
i händerna
I själva verket
sprack idén
på att alltför
många ansåg sig ha
ensamrätten
till sina
upplevelser
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar