Lika mycket som essäisten skiljer sig från den institutionella vetenskapens utövare, skiljer han sig från den författare som bara har språket till sitt objekt. Han lyssnar till sorlet från litteraturens stämmor, men avstår inte från ett personligt och viljemässigt tal.
Horace Engdahl,
i en essä om essäer.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar