Raderna: Tove Jansson

På morgonen är det mycket viktigt att inte börja städa för tydligt. Och om man släpper in sorglig frisk luft kan vem som helst bli förkyld eller nedstämd. Det viktiga är att göra skarven till en ny dag mycket långsam och vänlig. Saker blir annorlunda i dagsljus och om skillnaden är för häftig kan det förstöra allt. Man måste kunna gå omkring ifred och känna efter och undra vad det är man egentligen längtar efter.
Man längtar alltid nästa dag men vet inte riktigt vad. Till slut tänker man att kanske är det sill. Och så går man ut i skafferiet och tittar igen och där finns verkligen sill.
Sen går dagen helt stilla framåt och blir en ny kväll och kanske med nya ljus. Alla är förfärligt rädda om varann, de vet hur lite det behövs för att störa balansen...

____________________________________

Stycket handlar om dagen efter en fest, men skulle kunna handla om en konvalescens, också det en sorts efterfest...

Hämtat ur Bildhuggarens dotter, Gebers 1969