Tranströmer. Ett par udda mottaganden.

Sist jag såg Tomas Tranströmer var på Moderna Museet. Han satt i sin rullstol och utrålade ett änglalikt lugn. För någon månad sedan lade jag in en Tranströmer-dikt här på Argus; jag kommer hädanefter att hävda att det var mitt tips som...osv.

Men det är förstås fler än jag som får ett litet glädjesting i hjärtat idag, ett hopp om det mest mänskliga: en röst som inte liknar någon annans, och som inte går att peta in i något led, någon didaktik, någon självcensurerande rörelse. Samtidigt en diktare som med utgångspunkt i en eller annan smärtpunkt ändå alltid lyfter, höjer sig: Alltså en klassisk diktare.

Andra må uttala sig om meter och rytm och musikaliska ingivelser. Den här gången lånar jag bara en text rakt av från min vän Sverker, den store terränglöparen. Tyvärr har han glömt titeln på dikten, men alla får vara med och leta...
Här finns också en översättning av samma dikt, för att glädja alla våra engelskspråkiga läsare.

¤ ¤ ¤

Jag ärvde en mörk skog dit jag sällan går. Men det kommer en dag när de döda och levande byter plats. Då sätter sig skogen i rörelse. Vi är inte utan hopp. De svåraste brotten förblir ouppklarade trots insats av många poliser. På samma sätt finns någonstans i våra liv en stor ouppklarad kärlek. Jag ärvde en mörk skog men idag går jag i en annan skog, den ljusa. Allt levande som sjunger slingrar viftar och kryper! Det är vår och luften är mycket stark. Jag har examen från glömskans universitet och är lika tomhänt som skjortan på tvättstrecket.

Och för att öva sig lite i engelska, avlyssna en annan språkklang, från en röst som ingen nyhetschef befaller över:

I inherited a dark wood where I seldom go. But a day will come when the dead and the living change places. The wood will be set in motion. We are not without hope. The most serious crimes will remain unsolved in spite of the efforts of many policemen. In the same way there is somewhere in our lives a great unsolved love. I inherited a dark wood, but today I'm walking in the other wood, the light one. All the living creatures that sing, wriggle, wag and crawl! It's spring and the air is very strong. I have graduated from the university of oblivion and am as empty-handed as the shirt on the washing-line.

(Tolkning av Robin Fulton)

_ _ _ _ _ _ _ _

Håll med om att "All the living creatures that sing, wriggle, wag and crawl! blivit ännu livligare på engelska.

PS: Gunnar Pettersson på Pressylta Redux berättar om ett av de stora ögonblicken i sitt liv, som visst också hade något med Tranströmer att göra.