Elements of time - Lines for Peter and Leonard

Lines from the back-room

Everyone’s beingl scared

About giving yourself to order

It seems to me that you once cared

So you have put down your pencil

like most younger people do

Somewhere between the  roaring twenties

And old age, where I’m  coming from

So you have put down your typewriter

On the floor, where eventually everything rests

Somewhere where the flowers bleed

And the flies murmurs about losing speed

So you have put  down your computer

It might come as no surprise

Still looks like a mysterious mountain

Without any stairs to climb

And about us as human beings

We still seemed to be ill-advised

Let’s put down our weapons

And go change the tide

Agneta Rahikainen forskar i Södergran

Jag använde 386 sidor för att fullborda mina Samlade dikter 1999.

Edith Södergran samlade sitt allt i diktväg på 375 sidor. Hon reciterade sina landskap, läste stolt och starkt, men strök hellre ner dikterna än gjorde dem längre. Hon var ung och stolt inför ögonblicket i sina händer och ville nog korta av döden lite grann. Hon kom mig nära och gjorde mig inte besviken.

Agneta Rahikainens biografi ”Kampen om Edith” från 2014 innehåller 456 sidor med svällande notiser, noter och översiktsartiklar. I sin stridbarhet riktar sig Edith mot eftervärlden och inte gör hon sig mindre än hon är. Hennes skapande liv är inte långt men verket desto rikare.

Rader som inte går att skilja åt

 du pretenderade

till ett mentorskap

som bara du var hemlighetsfull nog

att kunna ro i land

det krävde först av allt

andligt medborgarskap

i det land där du föddes att verka

man kunde inte begripa

hur du hade hittat dit

var det blåregn

var det Cohen själv

Visst, det finns mer

Han sa 

Att han ville ge ut en bok

Som skulle heta hundra dikter

Ledsen, Peter

Men jag hittade bara trettio mästerverk av din hand

På den tiden när detta utspelades

Boken vi drömde om

Blev en relativt tunn bok

Men vi blev inte av med drömmarna

Vi fortsatte att inventera det ljus som föll in 

Snett genom datorn

Och började ta bättre vara på

Vad tiden ville skapa av våra ansikten

Det stod så småningom klart

Och dikterna började rulla in när vi lät dem

I allt snabbare takt

Som om du hade utsatt dig för något

Vi inte längre kunde påverka

När Peter fraktades förbi i smyg av Karon

Ropade jag till honom över havet

”Boken är uppe i hundra nu. Varje dag ökar

Ekots kraft - man har tagit emot 

Ditt skrivande som aldrig förr

Folk har börjat säga att det måste finnas mer”

Dikt om skrivandet och publicerandet av Peter Lindforss tre postuma diktsamlingar, varav den sista, The Last Poems släpps tisdag den 28 januari kl 18.30 på Rönnells. 

Diktsamlingen "Det finns mer" (Den blinde Argus & Bokförlaget Megafon, 2014) kastar blickar från en hemlös.

Ny diktsamling av Lukas Moodysson

Lukas Moodysson

Det var mörkt i mitt huvud men aldrig i mitt hjärta

Wahlström & Widstrand

 Utgivningsdatum: 2025-02-04  Antal sidor: 114

 Omslagsform: Paul Kühlhorn

Den forna Malmöligans medlemmar fortsätter att göra poetiska avtryck. Håkan Sandell skriver frenetiskt från sitt undanskymda tillhåll i Oslo och har släppt flera diktsamlingar de senaste åren. Nu gör hans kumpan Lukas Moodysson en efterlängtad poesicomeback! I februari kommer hans åttonde diktsamling sedan dunderdebuten 1987 med Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner.  

Genom åren har Lukas kommit ut med tre romaner + en seriebok tillsammans med frun Coco Moodysson. Den senaste boken med texter av Lukas Moodysson var Någon Har Kidnappat Golvet Under Dina Fötter, volym 2, som innehåller retrospektiva dikter m.m. från åren 1984-1992, utgiven av Bokförlaget Megafon 2014. Den finns fortfarande i lager och går att beställa genom att maila denblindeargus@gmail.com (170:-, inkl. porto). 

Lukas är även aktuell med en kortfilm på Göteborgs filmfestival (24/9-2/2). ”Vi går inte härifrån”  lär handla om en man som ockuperar sin chefs kontor när han fått sparken, detta till musik av  proggbandet Träd, Gräs och Stenar!

           

         ***

jag går med hundarna bort till spökskeppet stort vitt tomt

smutsigt vitt

hälften av fönsterna igenbommade med brädor

de andra med trasiga gardiner

livbåtarna är kvar

hänger i luften

jag kom hem till malmö

duscha klippa naglarna

lite parfym vit skjorta du sa till mig när du levde: vi måste stanna kvar här, i den här staden, vi måste vara de som stannar och ser allt, du och jag

(dikt från Det var mörkt i mitt huvud men inte i mitt hjärta, W&W 2025)

Ny diktsamling av Håkan Sandell (två)

Håkan Sandell

Där våra floder rinner samman

Nya dikter 2023-2024, Bokförlaget Faethon

Håkan Sandell (f 1962) är en av sin generations främsta och mest produktiva poeter. Från sin lite avsides belägna position i Oslo har den forne Malmöpoeten hittat en till synes outsinlig lyrisk ådra. Sedan 2020 har han nu givit ut fem diktsamlingar + ett par översättningsvolymer + tegelstenen Urvalet så, med hans samlade dikter 1981 - 2020.

I sin senaste diktsamling Där våra floder rinner samman, utgivet av det lilla förlaget Faethon, samlar han flera trådar från tidigare böcker. Den 80-sidiga boken är förresten inte svart, som man kan tro vid första anblicken. Denna digitala version av bokomslaget kan heller inte återge alla färgnyanser, utan det bästa är att söka upp den fysiska boken. Håll ögonen riktigt nära så ser man att bokomslaget är mörkt lila. Färger har för övrigt en viktig roll i Sandells dikter, vilket nedanstående dikt är ett tydligt exempel på.  

[II:20 ur Där våra floder rinner samman, Faethon 2024]

du har sett folk fladdra iväg till sina arbeten

och daghemsplatser, i motvind och rutiner,

passera de parterade kvarterens husgavlar

vid bussköns uppskissade altartavleansikten.

Du ser även det outförda vita på målarduken,

ser en slarvig frukost inhandlas i närbutikerna.

Och där, genom regn, avgaser eller dimma,

ser du kärlek misslyckas och kämpa vidare,

ens ostadiga framtid matchande den andres.

Du ser hur höstvind som gled ner från åssidan

har slitit med gulnade skärvor ur trädkronorna,

ser hur fort nakna ord svikit sin bästa mening.

Du skymtar också, svårbeskrivit, den pelare

sila igenom som trots allt upprätthåller vår tid,

fast kanske är den bara det omålade emellan.

Du såg de strålande grå morgnarna, och hörde

det impermanenta ropa längtansfullt på kväll.

Så står hastig skrift på väggarna i öppen kod,

från taxibaksäten skymtas i natthimmelsblått,

hur killen där, vid broväggen, med ryggen till

står lår-injicerarande med byxorna hängande,

så snedlutande som gatans byggnadsställningar.

Snart är också han och olycksvännerna borta

med det andra försvinnande, oktober som växlar

till november, varpå ett än tyngre mörker skall

föras in av en barsk vind och sedan bli varande.

Utöver det väntar mest bara de första snöfallen,

glödvarma krogrum, och så symboldagen för

det heliga barnets födelse kort inklämd,

Omslagsteckning av Christopher Rådlund. 

Ny diktsamling av Håkan Sandell (ett)

HÅKAN SANDELL - Där våra floder rinner samman Nya dikter 2023-2024 (Bokförlaget Faethon)

DIKTFÖRTECKNING / FÖRSTARADSREGISTER

I:1 från rökbanderollerna/ slagorden av snö …

I:2 portvakterna försvunna vid porten …

I:3 efter ödesvalet, mer av samma sort …

I:4 med blått hår under hörlurar, falnat …

I:5 finns ingen information som räddar dig …

I:6 så är kylan över, en mörkblå luft …

I:7 aftonstjärnan vilar kind vid kind …

I:8 en magiker, väl knappast ständigt …

I:9 samtliga indicier är igenkänningsbara …

I:10 julisol följd av augustisol …

I:12 till sist rinner våra floder samman …

I:13 här faller i sin långa cyklus …

I:14 det är ett stort stycke skuret ur oktober …

I:15 kväll föll, som en kort skimrande svart sten …

I:16 efter barbarerna blir allting så skönt …

I:17 jag ser det stora kulturskeppet sjunka …

I:18 kråkorna gungar av tillfredställelse …

I:19 jag vet bara vad jag ser, inflyttande unga …

I:20 utsikten är snabbtecknad: två på en …

II:1 vår tid är som om medeltiden krockat …

II:2 några måste leva i en okänd tid …

II:3 cirrusmolnen verkade som framskrapade …

II:4 massorna jagade varandra på Twitter …

II:5 så länge du inte ställer det minsta krav …

II:6 i dag, i en sval förhall till sommardag …

II:7 medelklassen vill ha trädgårdar …

II:8 i staden är det så mycket som är fel …

II:9 en droppe av Dionysos blod föll …

II:10 tillbaka från en smutsig metropols …

II:11 evig koppar och brons lyser ärgad …

II:12 vi vet inte så mycket om det förflutna …

II:13 det kan inte kallas kulturens slut …

II:14 för aftonland, det ordet förstår jag inte mer …

II:15 där sushi-kedjorna stänger och avrundar …

II:16 tiden och staden möts igen över  …

II:17 till och med sms-grälen ligger sparade …

II:18 om du kom in från regnet, som jag kom …

II:19 säg mig, är alltsammans likväl inte värt det …

II:20 du har sett folk fladdra iväg till sina arbeten …

III:1 fullmåne över det mesta av Akershus …

III:2 i drömmen ser vi ut över maskinhallen …

III:3 fabrikerna längs älven är stängda …

III:4 men fortsatte att skriva djupsinniga essäer …

III:5 där är vi i Den Haag, kan se in …

III:6 ett obesökt Malmö som nattligt lever …

III:7 kan en kultur nå en lysande höjdpunkt …

III:8 ett stort politiskt ledarskap - genomfalskt …

III:9 från sidogatorna letar sig folk sig ner … 

III:10 likt vågor över stora hav tog vi oss hit …

III:11 Baku-infarten med sin 8-filiga motorväg …

III:12 det kändes ovant att deltaga i att rädda …

III:13 så föder undergången ett barn …

III:14 nu slutade regnet över polishusets park …

III:15 lång kjol och långa Persefone-armar …

III:16 i ett slags grovt misslyckad tillbaka-till-naturen …

III:17 det är stormtid, förhållanden bryts upp …

III:18 du har blivit hängande kvar …

III:19 vid ryska kyrkan på Akersveien …

III:20 helt svagt hörs mig var gång vid nyårets …

Coda: jag höll min hoppfulla fackla hårt, länge …

Omslagsteckning av Christopher Rådlund