2022-12-23

Louise Halvardssons mormorsdikter

Det är lätt att som barn skämmas för sina äldre släktingar, inte minst de närmaste. Under en pubertetstrevandets tid skäms man inte bara för sina gammaldags föräldrar utan framförallt för sig själv, hur fel kan man vara på en skala, och hur lost i försöken att växa upp som en någorlunda självständig människa?

Louise Halvardsson skildrar i sin nya bok Vi är inte klara med varandra med undertiteln mormordikter just en sådan relation med sin mormor, som tog hand mycket om henne när hon var liten och stod henne nära. Diktjagets kärlek till mormodern var knappast utsagd (med ett enda undantag) och långt ifrån verklig för henne själv som ung. Hon hade fullt upp med att lära sig ritualerna och ingångarna till ett vuxenliv, något som den gamla, bullbakande mormodern, ständigt upptagen av det yttre skenet, knappast kunde hjälpa henne med.

Öldrickande, killar, kyssar – allt sådant tillhörde en annan värld än den Louise utifrån sett levde i hos sin hemkära mormor.

Detta ledde till onödiga slitningar mellan dem, något som författarinnan inte kunnat bearbeta förrän nu, långt efter den gamlas bortgång.

Den här känslomässigt vitala och öppna boken blir Louise Halvardssons gåva till den unga flicka som hennes mormor en gång var, uppvuxen i fattigdom, strikt uppfostrad, levde hon själv i en familj som genom makens yrke som järnvägare klarade sig materiellt bra. Hennes liv blir till en bild av hur det nya samhället med större statuskrav men också krav på yttre anpassning i småstaden växte fram.

Det är en vacker bok, som växer ut till en försonande handling mellan två som inte riktigt kom att förstå varandra och hade många verbala uppgörelser. Med denna bakgrund läggs ännu en pusselbit till historien om Louises upproriskhet och vilja att slå sig lös från småstadsmoralen; en tematik som kom till uttryck redan i den hyllade debuten med Punkindustriell hårdrockare med attityd och som hon har återvänt till med jämna mellanrum, Här avslutningsvis en av mormorsdikterna.

 

 

                                                            Du läser lokalsidorna i Smålands Dagblad,

                                                            recepten i Allers veckotidning

                                                            och min första roman.

 

                                                            Du ringde mamma och skällde i luren

                                                            kunde inte förstå hur det fick plats

                                                            så många fula ord i en och samma bok.

 

Vi är inte färdiga med varandra är utgiven på förlaget Poesiwerken (2022). Louise mest kända bok är Punkindustriell hårdrockare med attityd, för vilken hon fick Författarförbundets debutantpriset Slangbellan (2007), Bland uppföljarna till den kan nämnas bl.a. Punkpoet med svensk -brytning (2019), Fotot är taget av Sofie Sigrinn, Wikimedia Commons.



Inga kommentarer :