Året var 1977
och jag klev ner
i en källare på
Svarvargatan
för att leta efter
den nya poesin
Mina steg var
bestämda
och uppskruvat
längtansfulla
Mötte Gabor Hont
som skrev på en
science fiction-roman
och en Peter
Lindforss
som stod vid ljusbordet
helt stilla och
tyst
och jobbade med
ett av sina diktverk
Tystnaden mellan
oss
skulle komma att
upphöra
längre fram
Och jag förstod
först efteråt
att det var han
som jag mött
Jag och Gabor
pratade för mycket
Året var 2023
och jag stapplade
ner
till källaren på
S:t Eriksgatan 10
med Parkinson som
ett X draget över mitt fejs
och poesin som en
kvardröjande längtan
Vad skulle jag
kunna skapa
En så orimlig
fråga
Ska bara utnyttja
de återstående timmarna och minuterna
till att bygga upp
ljuset
inför
vanebestigarna av poesins
eget
Hans Boij
seglade in
senare
till en fulldukad
måltid
med tvättlinor och
allt
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar