2010-08-22

Mottagandet av Anna Hallbergs fjärde diktsamling

Veckans mest uppmärksammade utgivning är förstås Anna Hallbergs nya diktsamling "Colosseum, Kolosseum". Förstadagsrecensionen i DN av den alltid lika opartiska Eva Ström var oreserverat hyllande.
Nästan lika positiv var Kristofer Folkehammar i Aftonbladet, en recension som dessvärre inte ligger på nätet. Jag har den inte framför mig, men minns att han skrev (uppskattande) om att Anna Hallberg använder "de språkmaterialistiska verktygen". Att han använder detta uttryck är förstås att betrakta som ett faux pas i de fina salongerna, men det må väl vara hänt!

De mer tveksamma recensionerna kom dagen efter. I SvD förvånar deras ordinarie Anna Hallberg-recensent Fredrik Hertzberg med att ha ett flertal reservationer, men den övervägande bilden är ändå positiv. Den riktiga sågningen kommer i Expressen och jag får medge att jag blir upprymd av att läsa Ola Klippviks intelligenta kritik. På ett begränsat utrymme lyckas han både karaktärisera och kritisera den aktuella diktsamlingen, samt sätta fingret på den större rörelsens (språkmaterialismens) brister. Jag är för övrigt överens med Ola Klippvik om att "Friktion" är Anna Hallbergs hittills bästa bok, och nej, jag har inte hunnit läsa den nya.

3 kommentarer :

Gabrielle Björnstrand sa...

Jag förstår inte riktigt inskränkningen av tillhörigheter: Anna Hallbergs text (nej, jag har inte läst boken bara recensionerna) ser ju ut som en manifest samhällskritik, om än i cut&reuse-form. Vadå språkmaterialism alltså, det blöder ju?
Tanken bakom är förstås inte mer orginell än att det påminner om Anna Odells konstprojekt.
Men ingen behöver inte bli påmind om den i full fart etablerade sjukdomen + den mörkade baksidan.
Mediacraze är en annan variabel, skildrat i Erik Gandinis "Videocrazy".
Är vi ett paradigmskifte på spåren?
Ta RD Laing som omläsningskurs ovanpå Hallbergs "dikter", så har vi gått varvet runt till där vi var i början av 70-talet.
Eller inte.
Om det är någon som inte tänker leka självutnämnd expert, så är det jag. I´m younger than that now.

Andreas Björsten sa...

Blöder mer än tidigare, ja. Där tror jag du kan ha rätt. Kanske genomgår Anna Hallbergs författarskap en liknande utveckling som Johan Jönsons. Vilket inte hindrar att jag tycker Ola Klippviks recension var väldigt intressant och välskriven, som enda negativa av tio-tolv hyllande. Han behövde inte ens skriva att han var negativ, han raljerade på ett väldigt skickligt sätt. Jag tycker sådant behövs.

Andreas Björsten sa...

Alltså; elakheter behövs inte, jag anser inte att Ola Klippvik sysslade med det. Han avslöjade det språkmaterialistiska upplägget för vad det ibland är. För en författare som enbart upplevt positiv kritik är det bara bra att få höra sådant, det är min bestämda åsikt.