Carl Folckers dikter från 50-talet

Vi på tidskriften Aurora (jag är ansvarig utgivare) jobbar nu med ett nummer om 50-talsromantiken och dess roll inom svensk poesi.

"Med inspiration från 50-talet" således. Tidigare okända förstahandskällor kan fortfarande dyka upp och så att säga inta sin rättmätiga plats i historieskrivningen.

Genom en slump kom vi i Romantiska förbundet i kontakt med författaren Carl Folcker. I början av 50-talet (1953) gav han ut stencildiktsamlingen "På återvägen" på Metamorfos förlag. Diktsamlingen såldes snabbt slut - några större upplagor rörde det sig naturligtvis inte om - och har inte funnits tillgänglig sedan dess. I fjol, efter över ett halvsekels tystnad som poet, återkom han med en nyutgåva av samma diktsamling, utökad med den planerade uppföljaren "Strandsång" från 1954. Den sistnämnda var planerad att ges ut av Metamorfos men manuset förkom i den allmänna oredan kring förlaget vid den här tiden.

Carl Folckers bok med ett informativt förord om skeendet på Metamorfos förlag finns utgiven under titeln Ekon från femtiotalet. Med tanke på Folckers även personliga vänskaper med några av den tidens mest framträdande poeter som Petter Bergman och Ingvar Orre m.fl. är boken ett viktigt tillskott till litteraturen om 50-talet.

Så här skriver Carl Folcker bl.a. om tidsandan:

Mitt bibliotek ökade raskt i omfång och eftersom det inte fanns någon TV, heller inga datorer med nätverk och spel av skiftande slag och inte mycket av intresse i den existerande radiokanalen heller och eftersom nöjesutbudet för ungdomar i största allmänhet var ganska skralt så kunde jag ägna mycket av min fritid åt läsning. Det var också naturligt att jag fick upp ögonen för de olika kulturtidskrifter som fanns på den tiden som Bonniers Litterära Magasin (BLM), Horisont, Ord och Bild och Prisma. För den nyaste litteraturen efterträdde den ena publikationen den andra med namn som 40-tal, Femtital, Medan lagrarna gro, Utsikt och Upptakt.

Det tidiga 50-talet var alltså en dynamisk och gynnsam tid för unga litteratörer, inte minst för att det ångestladdade fyrtiotalets spänningar och oro i och med att kriget tog slut övergick i andra stämningar som gav utrymme åt optimism och framtidstro och kanske rentav en ny romantik. Atombombsskräcken och det kalla kriget med byggandet av Berlinmuren 1961 som lågvattenmärke skulle dock ganska snart förmörka världen."

Ja, en speciell sorts tid, men som synes också en speciell möjlighet för litteraturen. Var har vi dagens motsvarigheter på kulturtidskrifternas område, kan man undra? Varken etablerade litteraturtidskrifter eller unglitterära tidskrifter håller längre den kvalitetsnivån. Det finns inte heller den rikedomen i utbud, i stället har vi då som bekant - Internet.



Men hur står sig själva poesin; alltså Carl Folckers egen?

Jo, när debutsamlingen Strandsång är som bäst rymmer den charmigt impressionistiska anteckningar, skissartade dikter vars fräschör ännu lever. (Det är skillnad på ofullbordade dikter och skisser som är så att säga färdiga redan från början. De här dikterna tillhör det sistnämnda slaget.) Eller tycker någon att det är alltför tidstypiskt skrivet av en 21-åring?

söder

mörkt vin
i kvällens glänsande glas
: solens sista rosor
ropande rött crescendo


Den planerade uppföljaren Strandsång som alltså inte förrän nu finns tillgänglig för en publik är en betydligt större satsning, som genom årstidsdikter följer säsongen från sommar till vinter. Kanske hade den lett till Carl Folckers genombrott om den hade kommit ut i rätt tid, men om detta vet man intet. Diktsamlingen innehåller också en rad porträttdikter kring valfrändskaper i konst och litteratur. Den här, om Vilhelm Ekelund, är fin:

VILHELM EKELUND

Han vandrar över Skånes slättland.
Han minns en vårkvällsskymning,
trädens tystnad, sång som skygg
ur själen steg.

Nu nattstund, smärtestund.
Bitter sanning genom töcknet bryter.
Stor och tung att bära
är nattens trötthet.

Han har kommit till havet.
Lugn som en kanal i Venedig vilar ytan.
Speglar en dröm, förrunnen, försvunnen...
Plötsligt skummar och vitnar vinden.

Vid stranden i trotsig väntan.
Österhimlen ljusnar, obeveklig, stålgrå.
I den kyliga morgonen
är luften tunn och ren.


På Skansen söndag den 11 mars kommer Carl Folcker att berätta mer om Metamorfos-gruppen och dess förhållande till Romantiska förbundet.