2013-01-13


DEN FÖRSTA JANUARI

Jag står på Bandhagens perrong och äter frusen choklad
som legat i fickan och väntat på mig
likt de andra storhelgsarbetande kvinnorna i praktisk tofs och nya tåliga vinterjackor,
som tänkte aldrig i helvete en vinterjävel till
väntande
på bussen bland sönderfallande pelare under slussen

och våra mungipor drar sig neråt för vårt kött har lossnat från skelettet och tappat spänsten och leenden kommer alltmera sällan, kanske om ett bråkigt barn utsätter sina föräldrar för svettattacker, då vänder vi oss mot fönstret och stirrar glatt ut i intet och ler, vi ler och andas ut att det inte var jag, inte mitt barn inte mina, och barnen hatar ömsom älskar oss, de kan mer har fler vänner och behöver inte längre, vi har fostrat dem i grupp och vi har lyckats, de kom genom oss de hade inte varit utan oss de saknas oss, tack och kasta loss

Fan vad jag tänker bra i Högdalen
bara sand och is och de omaka paren
går hemåt i mörkret och håller om varandra

Jag sitter på ett blått säte där Stockholm dansar fram, i Rågsved står de snygga rökarna som stinker gammal gubbe, som luktar gammal pung som ligger mot mitt lår som en död chihuahua, och jag har gått de 29 stegen slagit nollan till polisen dansat med män i rutigt och jag betalar mitt eget SLkort. Jag är storhelgsarbetande kvinna som kommer hem efter ett 29 timmar långt arbetspass där jag spenderat en timma med att kamma den långhåriga katten tills hon såg ut som ett penntroll och glodde argt på mig från där hon satt sig i säkerhet  under bordet och slickade ner sitt fluffiga yttre till den bekvämare stripiga professor Snapelooken.

och självklart äger jag inte den här historien, jag staekar ut den, claimar den, som en hungrig smålänning i den nya världen, jag besätter den besitter befruktar begär den, jag jag jag

Jag är kvinnan på perrongen som ätit en påse ostbågar och druckit lightcola när ni har festat er sanslösa lagt pizzor slagits knullat gjort slut och blivit kyssta för första gången. Det är mig du går förbi med din viktiga Pizzaexpresshållning och hjulbenta steg.

Jag har också blivit kysst
varit lycklig, åh denna himmel
och jag är inte död än
åh nej
jag är här och nu
nu nu nu nu

Och forna nyårshelger
hoppar fram ur mörkret
och lägger sig som lyckliga vantar på de
iskalla fingrar som kramar mitt lilla
bultande hjärta.

Malin Helgee 01012013

1 kommentar :

Anonym sa...

Hårdfint, åh vad jag älskar dig skitunge!