Diktsamlingen velocitas innebär en stark återkomst för poeten Ulrika Revenäs Strollo, som har publicerat sig sparsamt sedan debuten med Ristar in sina märken 2002.
Det är en
diktsamling som elaborerar med språkfragment på olika nivåer. Men det blir
aldrig en sådan där högdragen och lite trist språkskola.
Nej, de här
experimenten talar till en med utgångspunkt från livet självt; de låter i
otålighet dess beståndsdelar virvla omkring; dikterna är liksom genomblåsta av ett
författarskap vars fantasi och formuleringsförmåga kommit in i andra andningen.
Något om
diktsamlingens svårfångade tematik:
Velocitas handlar
om någon som vill bli sedd, tvärs igenom språket. Någon som vill lite mer än
det dagliga slentrianumgänget med orden, men som understundom trasslar in sig i
den mänskliga responsen.
Diktjaget både håller
sig till och gör uppror mot benämningssystemet, alfabetet och tingen.
Är läget
förtvivlat eller hopplöst när allt är statt i förvandling på ett genomgripande
sätt, som det verkar vara i den här diktsamlingen? Ramsan diktjaget har att
hålla sig till lyder ”stol sol log snö rinna”. De orden kan jaget åtminstone
hålla sig till.
På ett väldigt
vackert sätt prövar hon gränssnittet mellan sitt ansikte och världen, älskande
skymtar, främlingar går förbi, stenarna ligger kvar, men uppmanar till rörelse
även de. Diktjaget vill som sagt bli sett, men livsmiljön i staden avgör hur
det ska ske.
I skogen är det
lite mer hotfullt och än mer enigmatiskt, som i den här dikten, en av
samlingens starkaste.
de vibrerande
kropparna, spända
lemmarna, kroppsvätskor
jorden har
blandats med
saliv, skogens
ryck, ryckning
trädens knirp
knirr knirr
det är oundvikligt
säger du
Ulrika Revenäs Strollo (f. -68) har givit ut fyra diktsamlingar, senast (måne, efteråt) 2019, tillsammans med konstnärinnan Marja-leena Sillanpää. Den senaste boken säljs genom Rönnells antikvariat.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar