Ett par dikter av Mare Kandre

Amnesi

Jag uttrycker mig i blod, andning, sömn
förnekelse -
Allt står fullkomnat, och det är här,
det är erkänt!
Är jag: är jag -
Utblomningen, och som jag ser dig: din
envetna uppståndelse, din utkorelse, ditt
rena, tysta, obrukade hjärta, som all kärlek,
upptagen, uppryckt, att du blir ögonblicklig,
orubblig, där du avtvåtts och vänt dig bort.




Odyssé III

Mor: dit ingen längtar, dit skall jag
gå! Ner i vattnets tysta, grumliga
kammare -
Här växer hjärtat ut, tungt och
labialt: naglar, ben och urdjurshuden!
Fiskarna blåser sitt ljus i mitt
hjärta: hjärtat ljudar -
L - I - V!
L - I - V!



(hämtade från DN 26/1-1986)