Med värmen och humorn i behåll: Bob Hansson återkommer som poet

Poesi som vill något. Poesi som ett hjälpverb när vi kan behöva all hjälp i världen. Det är en sådan poesi han skriver, Bob Hansson, här i sin sjätte diktsamling med den långa och bobbifierade titeln Kan vi vara snälla nu för sen dör vi faktiskt (Ordfront, 2023).

Som ung diktare ville han att vi skulle slappna av i innanlåren, om jag minns rätt. Nu har han – kan det kanske tyckas - skruvat ner sina ambitioner, till en längtan efter vardagsfriden där vi uppträder någorlunda vänligt och civiliserat mot varandra. I själva verket är detta en intensifiering av den poesi som är ämnad att följa med oss genom vardagen och visa vägen bort från barndomens mobbingsvärldar och ibland rena skräckupplevelser där man måste gömma sig bakom soffan för att stå ut.

 Nämligen:

                    

                    Föräldrar ska betyga

med stor övertygelse

att monster

bara finns i fantasin

 

Själv minns jag hur häxan i Trollkarlen från Oz fick mig attt gömma mig bakom soffan, och hur barngängen som styrde över gårdarna i Grimsta höll mig i skräck när jag var liten. En skräck som måhända var överdriven och hade mytologiska drag.

Glöm inte poesin. Den finns med dig som en möjlighet.

 

Det här är inte poesi.

Det är bara en dikt,

Poesi uppstår inte i dikten

det är ett missförstånd

Den uppstår

på okänt territorium

inuti någons bröstkorg

 

Ibland

på en omsorgsfullt uppställd

parkbänk

 

Vad Bob nu vill – eventuellt med ett citat av Christine Falkenland i bakfickan – är att vi ska tona upp oss, våga vara den vi är. Om vi inte får vara så pråliga och innerst inne vackra som vi egentligen är – desto värre för världen. Sådan tolkar jag hans position, Han vill att vi ska våga, vilket på sätt och vis är ett välbekant recept. Poesin och humorn gör värmen i den här diktsamlingen.

Men den bästa dikten i boken är den där poeten ställer ut sig själv i blåsten på en åker. Den är magisk. Den handlar om vad som är rymdreflexer och vad som är verklighet.

Det är en lång dikt och jag citerar kort:

 

Jag är svensk.

Det är min åker

Det blåser från alla håll

,