Jag hörde Bruno K Öijer
mässa på östgötska
hur nära låg inte
detta
mitt hjärta!
Jag hörde Åke
Hodell
hamra fast sitt
antimilitaristiska budskap
på sitt sätt
imponerande
i sin konsekvens
och jag kände att
jag
saknade tålamod
inför den långa
resa som förestod
jag ville igång
genast!
*
Hade jag vetat att
Peter Lindforss
väntade mig
längs vägen
hade jag inte
bangat
Men stått stilla
en stund
i andlös förundran
inför uppdragets vidd
*
det konstnärliga
oförnuftet hägrade
och lockade som
alltid
till att
brådstörtat stiga upp
ur själarnas sömn
med sitt hyfsat
rena varannandagssamvete
man ville upp på
estraden
hur oromantisk
verkligheten än var
i själva verket
bortom konstnärskapets
hektiska fasader
väntade ofta
hunger och misär
det fick mig att
vilja starta något nytt
utifrån denna nya
känsla
anekdoterna var en
del av skimret
runt dessa dagar
och rösterna
som sluppit fria
ur bandinspelningarna
i källaren på
Sveriges Radio
där Staffan
Hellstrand gick som barn i huset
med sina ständiga
Doors-inspelningar
och jag rustade
mig som själsligt naken
till en hudlös
karriär
att gå den
poetiska vägen
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar