Poeten John Peter Gister har gått bort. Jag saknar honom.
Det är sant, att vi hade rätt dålig kontakt under de senaste åren. Men en vänskap som den vi hade under en längre tid försvinner egentligen aldrig. John Peter har påverkat mig på flera sätt än jag själv förstår.
*
John Peter var en suverän estradör och underhållande uppläsare av sina egna dikter... men vänta nu lite, får poesi vara underhållande, ska den inte vara konstnärligt högtstående framförallt?
Jo, naturligtvis, men det skadar inte att den också har nerv och ett underhållningsvärde. Som när Peter gick upp på scenen någon gång i början av 90-talet under Göteborgs bokmässa (lokalen hette Maneten) med en vinflaska i varje hand och omedelbart började slänga käft med publiken. Var det stor konst? Nja, tajmingen var rätt i varje replik och dikterna satt där de skulle. Svårt att bära ett sådant renommé i längden, dock.
*
John Peter har skrivit en mästerlig långdikt, "Bakom baksidan". Den finns utgiven i en dubbeldiktsamling tillsammans med min diktsamling "Visitbok" på Megafon, 1991. (Några få ex. finns fortfarande att köpa.) Jag blev praktiskt taget chockad av att någon jag kände kunde skriva en så fantastisk dikt som kunde mäta sig med vad som helst inom världslitteraturen. Det tyckte jag då och det tycker jag fortfarande. Visitbok var mitt gesällprov som poet, men Bakom baksidan är ett mästerverk. Otillräckligt uppmärksammad, naturligtvis.
*
John Peter var också en fin aforistiker, han höll på med en aforismsamling när han gick bort. Den är inte helt klar men kanske kan den bli utgiven ändå.
*
Här nedan några av de starkaste raderna ur Bakom baksidan, en diktsvit som annars bör läsas i sin helhet:
"Det finns nätter som avlöser nätter
såsom nätter alltid avlöst varandra
men vissa, mörka nätter, stannar kvar
lite längre än andra."
Och ändå minns jag mest det ljusa.
Fotot på John Peter Gister är taget av Thomas C. Ericsson under poesibokmässan april 2014.
5 kommentarer :
Fin artikel om en vänlig poet.
John Peter tillhörde Den Blinde Argus redaktion några år i början av nittiotalet. Han var en hängiven människa som gärna spred poesi omkring sig, både egen och andras. Många minnesvärda ögonblick tillsammans på Hultsfredsfestivaler, Bokmässan i Göteborg och diverse andra uppläsningstillfällen.
Poesin har förlorat en stor profil.
extra tack till dig Andreas för det här.
Peter var en nära vän till mig och han var ,charmig klok rolig och han berättade för mig mycket om sin uppväxt som barn .
Gjorde en intervju med honom som jag ville få bli publicerad men jag hann inte och en svår förlust när jag för några år sedan.på denna sida fick veta att han inte fanns kvar så levande jag alltid tyckte han var.
Jag älskade att höra honom läsa sina dikter och han sa att han njöt av min poesi.
Jag är inte anonym.
Jag heter
Marianne Forsman
Hej Marianne, om du har ett halvfärdigt manus om John Peer Gister eller något anat du vill ta upp kan du höra av dig till mig på mail bjorsten{a]poetic.com
- ersätt hakparenteserna med snabel-a förstås
Skicka en kommentar