Kulturtidskrifternas roll

Experimentell men inte otillgänglig. Sådan var den litteratur jag växte upp med och tog stora intryck av. Inte minst mötte jag den i kulturtidskrifterna, där jag själv efter några års läsande började delta; Vår Lösen, Janus, Transit, Amalgam, RIP är några av de tidskrifter jag medverkade i redan under första halvan av 80-talet. Eftersom jag fått erbjudande att ge ut mina samlade dikter, ett erbjudande från närstående ort, kommer jag att ha skäl att se över vad jag egentligen har publicerat och var. Jag har aldrig tidigare hållit någon vidare koll på det, jag har mest sett framåt. Nu kommer jag att sitta en del på KB och gå igenom mitt tidigare publicerade material i den mån det går att hitta. Årgångarna av exempelvis Janus och Transit förefaller inte vara kompletta i samlingarna. – Var har ni gjort av dem, Eric Fylkeson och Jonas Ellerström? Funkade inte pliktleveranserna?

Kultur- och litteraturtidskrifterna spelar inte längre samma roll. Det är bara att erkänna, de har blivit profillösa uppsamlingsheat, som 10TAL (mest en överlevare från 80-talet som dock fortfarande kan komma upp med något läsvärt) eller sekteristiska bubblor som OEI. Tidskrifterna har en down-period, tills vidare rotar jag i det gamla…