Noterat kring Emil Ahlbertz diktsamling ”Insändarpoesi”

För transparensens skull: Emil Ahlbertz’ publicerar sig på samma bokförlag, Fri Press, som jag själv har publicerat mig på med två diktsamlingar. Jag känner inte Emil, även om vi har träffats som hastigast på Poesimässan 2021 för någon vecka sedan.
Se detta mindre som en recension och mer som ett knippe funderingar kring ett intresseväckande begrepp, nämligen insändarpoesi, vad kan det tänkas stå för i dag?

”Insändarpoesi är en hotad genre” skriver Magnus William-Olsson i skriften Poesiåret 2019, utgiven av Örnen och kråkan. ”Sociala medier och poesicommunities rymmer inte så mycket av den folkligt finurliga tillfällesdikten om inget särskilt”, skriver MWO på s. 278 för att sedan inrangera Emil Ahlbertz’ fjärde diktsamling Dagarna är dagsvers bland insändarpoesin.

I sin nya diktsamling som heter just Insändarpoesi (Fri Press, 2021) leker Emil Ahlbertz med detta begrepp genom att på omslaget ta upp MWO:s skrivning om insändarpoesin som en hotad genre. Detta och andra omdömen om Ahlbertz’ bok kan hittas – finstilt – insprängda bland andra notiser och artiklar i en fejk-tidningssida som ser ut som en 1800-talstidningssida och faktiskt i grunden kan vara hämtad från något arkiv till poetens klipp-och-klistra-verkstad. Någon formgivare står inte omnämnd så jag antar att det är författaren själv som styrt ut omslaget i fanzine-anda.

Frågar jag författaren själv (vilket jag har gjort) vad han lägger in i titeln så svarar han att insändarpoesi för honom ”är dikt som är publicerad i en dagstidning”. Även med en sådan, så att säga minimalistisk definition. skulle insändarpoesin kunna ses som en hotad genre, vill jag påstå, då det inte är ofta man ser poesi tryckt i exempelvis DN eller SvD (eller någon annan dagstidning för den delen). Jag tror inte det beror på avtagande intresse hos poeterna att publicera sig i tidningsform, utan mer på att det kanske anses som gammaldags på redaktionerna, att publicera insändarpoesi.

Själv gör jag en delvis annan tolkning av boktiteln (och genren) än både MWO och författarem, vilket kommer att framgå av nedanstående notering, som gjordes innan jag hade läst något annat om författarens bok. Det är som bekant skribentens frihet att göra sin egen tolkning alldeles oavsett vilken tolkning andra gör, och oberoende av författarens intentioner.

*

Noterat

Insändarpoesi av Emil Ahlbertz är ett starkt häfte kortdikter, 2-7 rader långa. Insändarpoesi därför att Ahlbertz jobbar med känslor i dikterna, vilket är en mer folklig än akademisk hållning.

Ahlbertz kan konsten att trycka ner de osorterade känslorna och omsätta dem i komprimerade bilder, vilket är nödvändigt för en poet. Ibland blir resultatet mer blommigt, oftare lakoniskt. Men det är inspirerande läsning.
Här den längsta (!) dikten i den formatmässigt tunna diktsamlingen, som visar en både boklig och verklighetsanstruken lidelse.

Dina andetag är ansträngda
efter alla trappor
Vart du än går
lämnar du fragment av dikter
efter dig
Du vrider klockan tillbaka
kysser min bokrygg