Det fanns en tid
då jag ringde upp Bruno K Öijers
telefonsvarare varje kväll
jag hade intet att säga
mer än att jag var här
att jag befann mig mitt i skrivandets neuroser
precis som han
om än i en oklarare situation
okänd poet
som jag var
nu kan jag säga det
att jag har anlänt
någorlunda oskadd
av dig lärde jag mig att skriva
tema med variationer
och dikter med refräng
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar