Renodlade poesitidskrifter växer inte på träd. Och de som ändå vågar trotsa naturkrafterna och starta en tidskrift brukar efter ett par år duka under av utmattning.
Populär Poesi, som startade 2009, går mot strömmen och ger i vår ut sitt 55:e nummer. Tidskriften startade som en poesiblogg av två gymnasielärare i Tranås, Peter Nyberg och Peter Björkman. Den utvecklades snart till en ambitiös e-tidskrift med temanummer som publicerades varje kvartal. Efter några år fick de ett bidrag från Svenska Akademien, vilket möjliggjorde att de kunde gå över till tryckt utgivning.
Sedan 2019 håller huvudredaktörerna Kenneth Lindegren och Emelie Eleonora Wiman-Lindqvist till i Kisa, för övrigt på samma gata där den forne redaktören för Den Blinde Argus bor. Det händer att vi möts på gatan och växlar några ord om bunden vers, kulturporto, fotovinklar och andra vardagsfrågor.
Är det några fördelar att producera en poesitidskrift på en liten ort som Kisa?
- Absolut inte, säger Kenneth. Vi hade kunnat sitta var som helst med det upplägget vi har. Vi har löst det genom att vi har väldigt uppdelade ansvarsområden mellan oss och vi arbetar väldigt självständigt med de olika avdelningarna, essäer, kritik, poesi, kritik.
- Det hade naturligtvis varit mycket roligare och effektivare om alla kunde suttit på samma ställe, säger Ellie, men med de digitala hjälpmedel som erbjuds nu så funkar det ganska bra.
Populär Poesi jobbar väldigt konsekvent med olika temanummer och bjuder in medarbetare att skriva utifrån en givet team, som bestäms av redaktionen inför varje utgivningsår. Det nummer 53 har temat RYMDEN; texter om bl.a. Harry Martinsons diktepos Aniara (ett givet inslag!), Else Lasker-Schüler (tysk expressionistpoet som skriver om himlakroppar), utomjordisk poesi och annat rymdgodis.
Stort utrymme ägnas också åt essäer och kritik, något som är en verklig bristvara i svensk kulturjournalistik. I nummer 54 tar ljuplodar de i Kristina Lugns poetiska värld.
I de senaste numren har diktavdelningen koncentrerats till EN poet som presenteras med ett större antal dikter, istället för enstaka av flera olika medverkande. Andra temanummer under åren, som jag gärna återvänder till; Harriet Löwenhjelm & Werner Aspenström (nr 38), Barn & Poesi (nr 40), Dikt i film (nr 44), Dikt & foto (nr 48), John Keats (nr 49), Förlorare (nr 51).
Formatet är stilrent och genomarbetat, skapat av formgivaren Mariella Lundman. Kenneth Lindegren står för den luftiga layouten i inlagan utifrån Mariellas mall. Numren har formatet 21 x 21 cm, mellan 75 och 90 sidor. Snyggt fyrfärgstryck. Dagens teknik medger att det går att trycka stiliga och exklusiva tidskrifter i ganska små upplagor. Populär Poesi trycker ofta under 200 ex/nummer.
Efter nummer 55, som kommer i vår, kommer Populär Poesi att göra ett utgivningsuppehåll ett år. Detta för att hämta kraft och nya idéer inför framtiden. Men det finns ett gediget textarkiv på nätet som vi kan glädjas åt medan vi väntar på omstarten!
- Utställning 11/2 - 4/3 - Tidskrifternas roll i samhället, en utställning om och med 22 kulturtidskrifter
- Samtal om poesi 16/2, kl. 18. Varför behöver vi kulturtidskrifter? Redaktörerna från Populär Poesi och Den Blinde Argus samtalar med Roger Johansson från Tidskriftsverkstaden.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar