BOFH, del 14

Sven håller på och mixtrar med kaffekannan borta i köksvrån.

– Vad ska du blogga nu för något? frågar han.

– Jag vet inte, säger jag. Vi kan väl prata lite så får vi se vad det blir?

– Nej, säger Sven. Jag tycker att alldeles för mycket media görs av folk som måste hitta på något att säga. Har man inget att säga så ska man fan hålla käften ... Och nu bloggar du det och så framstår jag som ett jävla pucko!

– Men det här är ju så roligt, säger jag. Kan inte du också förstå att det är roligt?

– Joo, medger Sven motvilligt. Fast det var nästan bättre förr när folk satt tysta och lyssnade på dem som hade något vettigt att säga.

– Vadå, menar du runt lägerelden eller?

– Ja, eller Hylands hörna eller något.

– Kan du utveckla det lite?

– Nej, jag vet inte.

– Tittade du på Hylands hörna?

– Är inte jag lite för liten för det?

Sven häller upp kaffe i en kopp och sedan stirrar han stint på mig:

– Vadå, satt du kring lägerelden eller?

Han dricker en klunk och grimaserar.

– Huhu. Rakt ner i mitt magsår. Sju skedar är nog lite för mycket för fyra koppar.

Jag delger honom en teori jag har om att teven är vår tids lägereld. Det är ju rättså likt: man sitter framför en ljuskälla och tar del av berättelser. Sven undrar vart jag vill komma och jag säger att jag kanske vill hitta en ursäkt, något som får tevetittande att framstå som lite vettigt och sunt.

– Har du teve? frågar Sven.

– Ja, vadå, jag har alltid haft teve, säger jag.

Sven ser konfunderad ut och undrar var han kan ha fått det där ifrån.

– Du tror att jag är någon sorts kultursnobb, eller hur? säger jag.

– Ja, säger Sven. Det är bara de svarta tjockbågade glasögonen som fattas.

– Jag börjar se lite dåligt, säger jag, så det kanske är dags.

– Skaffa linser, hojtar Sven, för i helvete!

– Tror du jag klarar mig då? säger jag.

Jag har inte haft glasögon sedan det glada 80-talet, då jag skaffade mig ett par uggleaktiga bågar som jag sedan aldrig trivdes i. De låg mest i en låda. Jag har ingen större koll på dagens glasögonmode och är inte helt säker på vad det är för sort Sven pratar om, men han är hur som helst övertygad om att den där tjocksvarta sorten skulle vara förödande för mig:

– Man får 160 poäng genusvetenskap på köpet direkt: ka-tjiiing!

Han tar med sig koppen och klättrar ner i källarregionerna igen.