2006-09-30

Frågor som inte borde ställas

I egenskap av ordförande i Romantiska Förbundet har jag nyligen sökt produktionsstöd för tidskriften Aurora. Ansökan skedde on-line på Kulturrådets webbplats. Utöver att ange budget för kommande år, och sådana saker, fanns det också en del frågor som den sökande skulle besvara. Vid min förfrågan till Kulturrådet säger de att frågorna är avsedd för intern statistik, och har att göra med Kulturrådets uppdrag att prioritera vissa områden. Men själva det faktum att frågorna ingår som ett obligatoriskt moment när man söker kulturstöd gör att jag vill kraftigt ifrågasätta om de hör hemma på den platsen, då det kan uppfattas som en otillbörlig politisk styrning. Det spelar ingen roll hur behjärtansvärda områden det rör sig om, det är fel att låta dem till synes stå som ett villkor för att kunna söka kulturstöd. Egendomligt nog har jag inte hört ett ord av kritik mot den här ordningen från någon annan i kulturtidskriftsbranschen. För att komma till saken får den sökande svara på fyra frågor:
Är ni för "kulturell mångfald"?
Gör ni något för barn och ungdomar?
Är den sökande för jämställdhet?
Gör ni något för funktionshindrade?

(Om svaret är ja på dessa frågor ska man också ge exempel på vad tidskriften gör, på vilket sätt den stödjer dessa områden.)
Personligen svarade jag ja på tre av dessa fyra frågor, för tidskriften Auroras räkning. Jag anser ändå inte att frågorna hör hemma här. Dessutom är den första frågan enligt min mening fel ställd.
Jag svarade ja på frågan om vi gör något för kulturell mångfald ungefär med orden att vi publicerar mycket material av utländska författare och gärna vill ha mer sådant material. Men egentligen - denna fråga är inte bra formulerad. När man tänker efter så uppmuntrar den till ett vi och dom-tänkande.
Den innebär ju att man ska gå omkring och fråga sig (eller andra) i vilket land de olika författare är födda som skickar bidrag! Varför ska man gå omkring och hänga upp sig på det, vilket frågan uppmuntrar till.
Jag kommer från estradpoesivärlden OCH kulturtidskriftsvärlden. Inom estradpoesin är det väldigt vanligt med författare med någon form av utländsk bakgrund. Det är alltså en del av den "kulturella mångfalden"? Ja, om man ska se det närsynt så är det väl så. MEN VI PRATAR OM MINA KOMPISAR SOM ÄR EN VIKTIG DEL AV DEN SVENSKA POESISCENEN! Varför är det så viktigt varifrån de kommer eller varifrån deras föräldrar kommer? Är det verkligen grundväsentligt? Om man kommer från något annat land ursprungligen är det förvisso en viktig aspekt av ens personlighet, men långtifrån den viktigaste. Jag vägrar att gå runt och tänka på ursprungsland på det sättet som Kulturrådet vill. För mig handlar kulturell mångfald lika mycket om att blandade åldrar, samhällsklasser och litterära strömningar ska finnas representerade i den litterära världen. Den romantiska strömningen är också en del av den "kulturella mångfalden"!

3 kommentarer :

Anonym sa...

Hur kan en tidskrift underlätta livet för funktionshindrade? Rullstolsramp till redaktionen?

Förväntar sig Kulturrådet att någon ska svara nej på frågorna om jämställdhet och mångfald - vad är annars vitsen med frågor som 100% av de sökande svarar ja på?

Håkan

Anonym sa...

"Hur kan en tidskrift underlätta livet för funktionshindrade?"

Den kan vara till exempel vara högtalande, förskrynklad och självbläddrande.

Andreas Björsten sa...

Håkan, jag är inte på något sätt ute efter att driva med de här frågorna, som ju är allvarliga nog. Men jag hävdar med bestämdhet att det är förkastligt att ställa dem just i den situation när en tidskrift söker kulturstöd. För många tidskrifter är det en fråga om liv eller död om de får stöd eller inte, och det kan möjligtvis leda till ett visst taktiserande när man filar på ansökan och exempelvis svarar på sådana här frågor. Blotta misstanken är förnedrande.