Montaigne: Om utanverk

Man tror att brackeriet (se bloggen nedan) och lyxkonsumtions-överdrifterna är typiska för vår tid, men alla vet ju att de hade högkonjunktur under romarikets dekadensperiod, parallellt med den tidens slaveri. Och så läser man 1500-talsmannen Montaigne, som var lika trött på Money Talks som jag är:

"Men på tal om värdering av människor så är det märkvärdigt att allt utom vi människor värderas efter sina egna egenskaper. Vi berömmer en häst för att den är stark och duktig (...) och inte för dess mundering. En vinthund prisar vi för hans snabbhet, inte för hans halsband; en jaktfalk för hans flygförmåga, inte för linorna och klockorna. Varför uppskattar vi inte på samma sätt en människa för det som är hans? Han har stor uppvaktning, ett vackert slott, stort inflytande, stora inkomster: allt detta finns runtomkring honom, inte inom honom. Du köper inte katten i säcken." (...)

När man bedömer en människa, varför bedömer man honom då alldeles inhöljd och täckt? Han visar oss bara delar som inte är hans och döljer dem som ger oss möjlighet att verkligen bestämma hans värde. Det är svärdets värde man frågar efter, inte skidan; kanske ger du inte ett öre för svärdet när du dragit ut det. Människan måste dömas efter sig själv, inte efter utstyrseln. Som en av de antika författarna skämtsamt säger: ´Vet du varför du tycker han är så stor? För att du räknar med de höga klackarna´. Sockeln hör inte till statyn. Möt honom utan styltor, må han lägga av rikedomar och äretitlar, låt honom stå där i bara skjortan. Är kroppen lämpad för sina funktioner, frisk och vital? Hurdan själ har han? Vacker, och lyckligt utrustad med alla delar? Är den rik på grund av egna tillgångar, eller andras? Är den samlad, enhetlig och nöjd? Det är sådant man måste undersöka. (...)

Skonas kejsaren mer än vi av feber, migrän och gikt? När ålderdomen kommer över hans skuldror, kan då bågskyttarna i gardet befria honom? När dödskräcken förlamar honom, kan han lugnas av ädlingarna i sin kammare? När han är svartsjuk och nyckfull, kan våra hattlyftningar återställa honom? (...)

Inte ens njutningen och lyckan kan förnimmas om man saknar kraft och begåvning:
Det är med dessa ting som med själen hos dem som har fått dem:
deras värde är högt för den som kan bruka dem,
men lågt för den som inte kan. (citat från Terentius)
Hurudana lyckans gåvor än är måste man alltid ha smak för att kunna avnjuta dem. Det är avnjutandet och inte ägandet som gör oss lyckliga"
______________________________________________________

Ur Montaigne, Essayer, Bok 1