2009-07-13

Apropå religionsdebatten (läs: ateismdebatten)

Jag stod på Biljardpalatset med några tjejkompisar efter avslutad tävling på Stockholm Poetry Slam. Det här var på vintern, men tjejerna var klädda i ganska tunna små linnen som framhävde deras tatueringar och för årstiden blekt attraktiva kroppar. Vi pratar här rocktjejer som ibland också går på poetry slam! Jag berättade för dem: Jag är kristen sedan i somras…
Min kompis Johan Nordgren gick förbi bakom ryggen på mig: ”Usch…”

Det här är mina vänner, de förstår mig trots allt bättre än skribenterna i Dagens Nyheter.

Uppdatering: Efter att jag skrivit ovanstående rader förvånar DN med att publicera en vital artikel om tro av Inger Edelfeldt.

5 kommentarer :

Minerva sa...

Äntligen en nyanserad och fördomsfri artikel.

Prövade att göra "humanisternas" s k test, men gav upp eftersom det reducerade religiösa människor till osjälvständigt tänkande varelser och buntade ihop dem alla i ett paket oavsett trosinriktning. Okunnigt och fördomsfullt! Jag tror på Gud men är inte fundamentalist, vetenskapsfientlig, kreationist etc.

Vissa har förvånats över att kristna intellektuella blir provocerade. Men om ens diskussionspartner betrakter en som mindre vetande och stödjare av förtryck finns knappast en öppning för dialog. Jag är självklart emot fanatism och förtryck i religionens namn, liksom jag är emot det i den politiska ideologins namn.

Råkade springa på en "humanist"-kampanj igår där anhängaren bestämt hävdade att man inte kunde bevisa Guds existens. Nej, kanske är det poängen - det heter ju att tro. Jag kan inte heller bevisa att min partner älskar mig, men jag ser tecken som tyder på det. Jag tror, hoppas, känner och upplever det.

Det är beklagligt att föreningen använder ordet humanism, för det är varken en humanistisk bildnings- eller människosyn man företräder.

ck sa...

Hör det till vanligheterna att du kommenterar dina tjejkompisars "blekt attraktiva kroppar"? Vad hade det med saken att göra?

Andreas Björsten sa...

Det var faktiskt en poäng med att skriva på det sättet, ck. Jag ville visa i en konkret bild hur andligt och världsligt bryts mot vartannat i min tillvaro. Säga vad man vill, men kulturen i kristna kretsar är ju lite annorlunda än kulturen i poesi/rock-kretsar där väldigt få är uttalat troende. Jag känner mig trots detta hemma i bägge kretsar just nu, och hoppas fortsätta så.

Minvera, jag är inte heller vetenskapsfientlig, men vad menar du med "fundamentalist"? Inger Edelfeldt använder också det uttrycket, fast utan att definiera det, samtidigt som hon är noga med att fråga efter definitioner på "Gud" och "existens". Det är lite motsägelsefullt. Bob Dylan 1978-1980, var han fundamentalist, att döma av budskapet på hans skivor? Han tog Bibelns budskap på allvar i alla fall.

Minerva sa...

Hej igen.
Viktigt som du påpekar att definiera vad man menar, vilket Edelfeldts artikel också visas tydligt. Med fundamentalism menar jag inget annat än den vedertagna definitionen. NE skriver: "betonar Bibelns ofelbarhet i alla slags frågor, inte bara de religiösa". För en kristen fundamentalist är det alltså omöjligt att förena evolutionsteori med skapelseberättelsen.

Andreas Björsten sa...

Helt ärligt, jag har inga problem att förena evolutionsteorin med skapelseberättelsen. Vilket väl betyder att jag inte är fundamentalist, enligt din och NE:s definition!