Ni som tror att utgivningsbeviset har med något annat att göra än statlig kontroll och skydd av ekonomiska intressen, kan med fördel begrunda namnstriden mellan Bonnierägda mama (med små bokstäver, mycket viktigt) och MAMA – MAGASIN FÖR MODERN ARKITEKTUR.
Det är dock inte helt lätt att sätta sig in i alla turer. De flesta tidningar har inte heller skrivit en rad om detta, framförallt inte några Bonnierägda. Den som har bevakat turerna är främst fristående branschtidningen Dagens Media.
Alldeles nyligen rapporterades det att den segdragna striden om vem som har mest rätt till namnet Mama nu nått sitt slut och att ”mammatidningen” Mama avgått med segern. Redan från början har det här varit en strid mellan Bonniers advokater och en liten, om än etablerad, kulturtidskrift. Inledningsvis såg det ut som om arkitekttidskriften MAMA skulle vinna striden. Så var de ju också först på banan, men det första domslutet i patentbesvärsrätten var i själva verket bara början på bataljen.
Låt oss försöka reda ut vad det är som har hänt. MAMA – MAGASIN FÖR MODERN ARKITEKTUR är en etablerad kulturtidskrift, företrädesvis om just arkitektur. Tidskriften har utgivningsbevis, som sig bör. År 2000/2001 bestämmer sig tidskriften för att ta en paus, eventuellt gå över till att bli en nättidskrift. 2003 registrerar Bonniers namnet mama för sin tidskrift (genom att enbart skriva den med små bokstäver menar Bonniers att den skiljer sig från MAMA som skriver med versaler; annars kan man tycka att det är en design- och inte en varumärkesfråga). Här tycks det mig som att PRV gör avsteg från sina egna regler, om nu skälet kan vara att tillmötesgå de mäktiga Bonniers; det finns ju annars exempel på att tidskrifter med så snarlikt namn till en redan registrerad nekats utgivningsbevis. Jag kan ta exemplet med Grävande journalisters tidskrift Scoop som nekats utgivningsbevis därför att det redan fanns en Scoop Magazine registrerad. Grävande journalister tvingades därför i stället registrera namnet Gräv-Scoop!
Nå, MAMA (med versaler) överklagade och fick rätt i patentbesvärsrätten sommaren 2003. Men här var historien långtifrån slut. För att göra en lång historia kort så överklagade Bonniers i olika omgångar ända till Regeringsrätten där de så småningom fick rätt! I sin segrande inlaga skriver Bonniers advokater bl.a. följande: ”Bestämmelserna om utgivningsbevis i tryckfrihetsförordningen, TF, är av ordningsnatur och har inte något vidare syfte än att underlätta det allmännas kontroll över förekommande periodiska skrifter.” (Se Regeringsrättens dom från den 26 oktober i år; sökbar på nätet.) De anför vidare: ”Vid bedömning av om förväxling lätt kan ske ska en jämförelse göras mellan de fullständiga titlarna, dvs mama respektive MAMA – MAGASIN FÖR MODERN ARKITEKTUR. Begäran om återkallelse av utgivningsbeviset för mama bör avslås redan av det skälet att de båda fullständiga titlarna är så olika att de inte bör kunna förväxlas.” Regeringsrätten godtog i sitt avgörande fullständigt detta resonemang! Vilket visar att utgivningsbeviset är en förhandlingsfråga, och mycket lättare att i tveksamma fall få rätten till om man har råd att avlöna advokater under sju års tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
2 kommentarer :
MAMA borde naturligtvis kunna behålla sitt namn även om Bonniers registrerar mama - särskilt om de var först.
Det finns en liknande historia om att Sveriges radio hotade att stämma tidskriften Public service, som om det fanns någon risk för förväxling. Nu heter tidskriften istället Re:public service.
Ja, men jag misstänker att de inte längre har någon lust att heta MAMA.
Vad gäller Re:public service så hade de ju viss glädje av sitt namnbyte när de gav ut ett anti-monarkistiskt nummer!
Skicka en kommentar