Ska man säga något om uppropet? Jag vet inte. Jag tyckte Emil Boss artikel i Aftonbladet dagen innan var bättre. Den handlade om hård kritik i sakfrågor.
De 43 kulturarbetarnas (i nätupplagan står det en annan siffra) upprop mot rasismen och högern är betydligt mer svepande. Jag håller med om ganska mycket vad gäller det samhälls- och litteraturklimat de skisserar. Men vad ska det hela leda till, mer än positionering?
Vad gäller det tyngsta namnet på listan, Johannes Anyuru, får han gärna hitta tillbaka till den riktigt bra poesi, som han började med.
2 kommentarer :
Jo, jag tänker säga att det där uppropet var bra. Jag skiter verkligen i om jag ingår i rätt kotteri eller ej, och det är väl alldeles utmärkt att några vettiga människor protesterar mot 10-tals underliga Bernsfest och breddar det slentrianmässiga gnället på SD till att gälla borgarnas rent allmänt bedrövliga kultursyn.
Jag tycker både uppropet och Boss´artikel var innehöll väsentligheter. Men jag gillar att Boss går längre ut i marginalerna och inkluderar svartjobbare. Jag har sett hur de har det, tilldelade mögliga källarrum utan fönster, sex polska män, 14 timmars arbetsdag.
Om den gamla kulturvänsterarsenalen ska bli het igen måste den inkludera något mer än en önskan om egna favörer. (Som att Marie-Louise Ekman tycker det är för lite med 80.000 i månaden).
Det som händer nu är ju ren dialektik; pressen ökar från de reaktionära, och radikalerna samlar sig. Prima!
Skicka en kommentar