Bland böcker som nekats litteraturstöd hösten 2015 märks:
Roger Skjöld, Det öde huset (Bokförlaget Megafon)
Ernst Brunner, Där går han 3 (Albert Bonniers förlag)
Karl-Ove Knausgård, Ut ur världen (Norstedts)
Sara Hallström, Jag vill att mina barn ska tillhöra (Norstedts)
Samtliga dessa hör till höstens mest läsvärda. Ja, jag är partisk till förmån för Roger Skjöld och Knausgård håller jag på och läser. Men ändå.
Kulturrådet ska basera sin bedömning på: 1) kvalitet 2) mångsidighet i utbudet 3) ett internationellt och interkulturellt perspektiv 4 ) jämställdhetsperspektiv 5) tillgänglighetsperspektiv (Detta framgår av bilagan till arbetsgruppens beslut). Så var är det skon klämmer? Var håller dessa böcker inte måttet? Om det får vi inget veta.
Vilka som får litteraturstöd är inte bara en ekonomisk fråga för förlagen. Man kan tycka att en del av de här utgåvorna borde klara sig på rent kommersiella villkor. Det gör de säkert också. Men böcker som får litteraturstöd levereras gratis (distributionsstöd) till landets samtliga 287 folkbibliotek. I åtminstone bibliotekshyllorna får de ett stort försprång. Man kan säga att de mycket lättare hittar in i det allmänna medvetandet, speciellt vad gäller lyriken, där biblioteken knappast köper in någonting.
Så vilka som får litteraturstöd betyder någonting. Det påverkar litteraturen och litteraturens ställning. Och Kulturrådet är svaret skyldigt.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar