”Obehagliga” författare

Legendariske författaren och kritikern Arne Häggqvist gav 1953 ut en liten tunn bok med titeln ”Obehagliga författare”. Det handlar om moraliskt dubiösa författarskap.
Urvalet kan påminna om Paul Verlaines ”fördömda poeter” (poètes maudits) men omfattar inte bara poeter och inte bara fransmän. Vilka är dagens obehagliga författare på svensk botten? Fredrik Virtanen, Jan Myrdal, Horace Engdahl?

*

På sidan 78 i Patrick Modianos kortroman ”Nätternas gräs” (svensk pocket) kan man läsa följande:
”Jag umgås inte med någon, ska ni veta /…/ De flesta människor är mig likgiltiga. Utom Restif de la Bretonne, Tristan Corbière, Jeanne Duval och några till…”
Det är romangestalten och Patrick Modianos alter ego Jean som säger det.

Jag visste att det fanns en koppling mellan Horace Engdahls ”Nattens mänsklighet” och dess nattliga strövtåg genom Paris i Retif de la Bretonnes fotspår och Patrick Modianos romaner med deras minnesvägar genom ungdomens Paris.
Skriftställaren Retif de la Bretonne utforskade 1700-talets Paris nattsidor och dokumenterade dem i ”Revolutionens nätter”. Och Tristan Corbière är förstås en av Verlaines ”fördömda poeter”. En nyskapande poet som gav ut sin enda diktsamling på eget förlag. Jeanne Duval är Baudelaires älskarinna och musa. Men Patrick Modiano är ingen obehaglig författare.