Det lilla hålet där den går in
utgången där den sliter sönder skallen
den pekande handen
kroppen på andra sidan gatan
en grå hög
om man springer i sick-sack
kanske
rörelsen
one of a kind
one kind
det snöar nu
stora snöflingor
i varje ton hennes röst
inte djurets
inte gatans
glasskärvorna
vakenheten i natten
hans natt
att allt blandas i fiktion
verklighet
i minnet av massakern
vad som hände
vem som var ansvarig
glömskan
förträngningen
förnekelsen
spectral analysis
as spectral analysis
jämförelseobjekt
to do just this
jag vet inte
jag vet inte
the art of making one word speak several times
bloody culture, isn’t it?
~
Med anledning av attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo har jag lånat dessa rader ur dikten «Händer« av Marie Silkeberg. Du kan lyssna på hennes uppläsningar här.
2015-01-08
Vi är alla skyldiga att vakna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
1 kommentar :
Je suis Argus!!!
Skicka en kommentar