med Rimbaud i packningen
att läsa dikterna med hjälp av en tunn reseparlör
och jubla varje gång landskapet öppnar sig
utsikten från bussfönstret
inte världens mest spännande
men när man lärt sig skådandet
som arbetsmetod… räcker det
där rösterna ekar i huvudet
av de stora poeter som gått före
den lyriska gestaltningen bländar
som tomtebloss utifrån dagsformen
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar