Januarinamn

Januari är konstnärskapens månad. David Bowie, född 8 januari. Lukas Moodysson, född 17 januari. Peter Lindforss, född 19 januari. Li Li, född 20 januari. Då nämner jag bara några för mig (ständigt) aktuella namn. Några är döda, men sänder sin påverkan vidare till nya generationer, några är i högsta grad levande och verksamma. Janusansiktet tittar åt bägge håll, mot det förflutna och mot framtiden, vilket anstår en januarigud.

David Bowie kan jag inte säga något nytt om, men han humaniserade de som kommer utifrån rymden, och satte tonerna till nya avantgardistiska androgyniteter. Lukas Moodysson gjorde bl.a. filmen som försonade Benny Andersson med proggkulturen (minns hur han stolt gick in till visningen av Tillsammans medan Abbas musik pumpades ut från soundtracket) och skrev poesin som kanaliserar blixtarna. Var de slog ner spelar som bekant ingen roll men den dåvarande tonåringens vänskap tror jag mig om att ha fått.

Peter Lindforss sökte sanningen om hur långt i självständighet poeten förmår gå utan att stoppa på grund av riskerna för egen del, och det var i hans fall hur långt som helst. Socialen kunde inte styra det han skrev och det ska vi vara tacksamma för. Svensk poesi hade varit fattigare utan hans civilkurage och mästerliga poesi som balanserar mellan kontroll och kontrollförlust. Läs hans efterlämnade böcker och minnestexter som snart ska komma ut!

Li Li är för mig den senaste i dessa fyra januarigestalters gäng. Han fylller kopparna med espresso, dikterna sätter metaforerna där de hör hemma, i framtidens kök varifrån de går in i mörkret och regnvädret. Någon säger ”för mycket Tranströmer” men Tranströmer-linjen är den viktigaste i svensk poesi. Li Li var den som bjöd in till symposiet med översättarna och mannen själv närvarande och det håller jag honom evigt till godo.