”Ett innerligt sätt att förintas” av Peter Nyberg (Magnus Grehn förlag, 2022)

Peter Nybergs dikter i Ett innerligt sätt att förintas är elegier, sorgesånger som stiger ur vardagen, ett osentimentalt betraktande och resonerande kring tillvarons förgänglighet. Dikternas skönhet är hårt hållen, bryter ofta inte fram förrän på sista raden. Det finns något sublimt i hur slutet av varje dikt nalkas som en insikt som släppts loss.

Dikternas tematik växer ur brytningen mellan naturens egen långsamma tideräkning och den mänskliga civilisationen som ett tunt, bördigt lager över jordens ofruktbara stenbotten.  Naturens vinter möter människornas vinter, kylan möter känsligheten och hundarna eller djuren i skogen svarar. Det är inte idyll utan iskall skönhet, hårdhet, rentav grymhet, men också försoning som möter i vågskålen.

Den här dikten låter rymden välva sig fritt över landskapet för att till slut tas ner på jorden igen och återvända med röda baklyktor. Det är skickligt gjort, och jag citerar dikten nästan i sin helhet för läsaren kommer inte annars att hinna greppa dess rätt komplicerade uppbyggnad,

 

                Världen rör varsamt vid mig. Marken

                är frosttäckt. Även jag rör mig varsamt.

                Hundarna söker efter lukter, och ser upp

                som om vi promenerade på en ny plats.

                /.../

                                                                Kopplen

                slirar mot händerna i kylan, hundarnas märkliga

                följsamhet. Från höjden tänds staden

                som en stjärnhimmel. När vi går ner möter vi

                ingen längs grusvägen men ser de röda

                baklyktorna långsamt driva i dalgången.

Ett innerligt sätt att förintas är Peter Nybergs (-f. 74), författare, litterär promotor, fjärde diktsamling. Min mening är att dikterna skulle vunnit på en mer spatiös sättning, det blir lite kompakt när femtiotalet titellösa dikter matar på med fullskrivna textytor på varje sida. Läsaren kan behöva andas mellan metaforerna och intrycken. Men detta är också min främsta kritik.

 Fotnot: Ett innerligt sätt att förintas är utgiven som en dubbeldiktsamling, en split mellan den etablerade Peter Nyberg och Camilla Mollings debut, Wittgeinsteins brorsas högra hand. Jag väljer här att skriva om Nybergs nya bok, så gott som enbart. Mollings del av diktsamlingen är så annorlunda i tonfallet – feministisk, drastiskt humoristisk – att det är svårt att ge bägge luft samtidigt. Förbindelsen mellan Peters och Camillas skrivprojekt är inte uppenbar, kanske handlar det helt enkelt om att bägge kommer från Norrahammar, nära sydspetsen av Vättern.

.