2022-07-22

En öppen närvaro - till Peter Lindforss

Hej Peter, jag sitter  här och samlar intrycken. Det har hänt rätt mycket sedan sist. Jag har ramlat ännu en gång och hållit på att slå halvt ihjäl mig, denna gång på vägen till Hagaparken förbi Solnadal, en väg värd att dö för, förvisso. Jag har grubblat över förhållandet emellan värmeböljan och den sovsäck som du lånade av din broder Leonard. I vanliga fall var den för tunn och sval för att räcka till; nu hade det inte varit så. Den var skitig - men tålde inte att tvättas Då förlorade den sin skyddande effekt för dig, din väns väsen var bortstädat, alla mänskliga avlagringar som kan uppstå i en sovsäck och som du ville bevara därför att t.o.m. Leonards sovsäck var helig mark för dig. Snart är det den 26/7 igen; en sorgens dag En sådan dag ska man stiga upp, inte somna om, Peter. Som om vi hade arbetsplikt eller närvaroplikt! Det har vi inte. Men det hade varit roligt att se dig igen, nu får jag nöja mig med dina dikter. En sådan här dag hade man kunnat använda dem som solfjädrar eller kanske se dem som ett skrik av galenskap ur rymden. Men du var alltid en vettig person för mig. Sovsäcken bar du med dig in i det sista. Klart slut Andreas


                        I guess i miss certain days

                        in my past

                        I wouldn't call it Nostalghia

                        more of a remembrance of certain smells

                        days by the sea and my fathers leathercoat

                        Fuck you, that’s not Nostalghia

                        That´s just remembering all that I´ve had to forget


                        - Peter Lindforss


Inga kommentarer :