Ny diktsamling av Håkan Sandell - "Lampor i gryningen"!

I dagarna kommer det en ny diktsamling av Håkan Sandell. Den forna medlemmen i Malmöligan är synnerligen produktiv. Kanske beror hans kreativitet på den självvalda exilen utanför landets litterära sammelsurium. Efter att han i många år haft sin postadress i Köpenhamn, Berlin och Wales så huserar han  numera i Oslo. 
Han debuterade på Lundaförlaget Bakhåll 1981 och har därefter givit ut närmare 30 diktsamlingar. Sedan 2020 har det kommit 6 titlar + mastodontvolymen Urvalet Så : dikter 1981 - 2020. Den 902 sidor tjocka samlingsvolymen gavs ut av det lilla hängivna Malmöförlaget Smockadoll. Det är även de som nu ger ut den aktuella diktsamlingen Lampor i gryningen : dikter till Salome. Detta är den avslutande delen i trilogin Tre floder, som föregåtts av Där våra floder rinner samman (Faethon, 2024), Under jagande moln (Fri Press, 2025). Dessa diktsamlingar är också självständiga symfonier, där röster, färger och motiv rör sig med en enastående lätthet genom olika tider. Allt är närvarande. Med sin sena produktion befäster Sandell sin ställning som en av nordens mest särpräglade och produktiva poeter. I samband med boksläppet i Malmö  (se annons) kommer Håkan Sandell även att framträda med uppläsning. Jag kommer troligen att missa detta event, men uppmanar alla  som har möjlighet att bege sig till Andy's Corner i Malmö!

Fem dikter av Håkan Sandell -
ur Lampor i gryningen (Smockadoll, 2026)

                     *

En mörknad spegelsal tycks kärleken
när dygnsskiftet närmar sig försiktigt.
Nagelsalonger pekar vägen spretande
ikväll, likt en uttorkad buskes kvistar.
Det är vår tid, där du har att ta dig fram
längs kedjecaféernas likt störtade fåglar
senkomna gäster, och likaså glesnat
har tiggarna rest sig upp, uppmålade
på skimrande luft står förväntningar klara.
Cykelbud ropar jäktat ut sina kodnummer
vid butiksdiskarna, till den ljumma sushin.
Vår tid så genomkommersialiserat tillvand
att i stilla rodd på strömmen Privilegium
vi allihop kryssar ut på ett och samma hav
mellan frihetens blinkande lyktor.

                       *

Jag har tänkt mycket på dig igen, hur

du ämnar genomresa denna sena värld

för att uppleva den ny, ursprunglig,

där all gråskäggig tid håller fram: nu,

och försvunna platser håller fram: här.

Hur du skall uppleva var blågrönt kupad

dag såsom hängande inflätad i solstrålar.

Att monument stiger fram meningsfulla,

aktuella, ur det trötta livets bakgrund.

Att salladen tycks fräsch, grändens urinlukt

också känns, och att du hos unga män,

med smalnade rävinneögon, spårar skönhet.

Att om det där ute råder ljus renässans

eller mörkt förfall inte är så avgörande för dig.

                      *

Tänk om: nyss landad på planeten Jorden,

nog av ungdom kvar i en, behov av ett hotell

plus ett varmt mål mat snabbt serverat!

Det är fallande kväll, reklamskyltar tänds,

träden i lövskrud, syret alldeles härligt.

Hur angeläget kan det då vara att tala

om kulturens nergång när man uppenbart

har anlänt till den mest blåskimrande pärla.

Hur kan det komma sig att som åldrad och trött

framstår all förståndig filosofisk uppgivenhet

över dammiga böcker, medan starkt kött

fått kokainet gömt med så stor sinnrikhet

på containerskeppen nere i industrihamnen,

effektivt lossade under flammande lyktor.

                      *

Det har tidigare funnits sublimare höjder,

men svårt att ställa en värld mot en annan.

da Vincis värld var lika smutsig i hörnen,

den blinde tiggaren gavs aldrig färgerna,

kurtisanen dog ung på sparkapitalet,

skepp gick i hamn med söndertrasade segel,

oljekrukan som sprack gick inte att laga.

Natt, väl så svart som den slocknade facklan,

fast ljus bryts också i venetianska kulörer

i vårt nu, med dess töckniga kristallkula,

på vårt klot mitt i lättcirklande rymdskrot.

Hjärtat visar sig bara i vad handen gör,

så är det ännu, och konsten förblir en vän,

ängeln uttrycker sin längtan genom besök.

                      *

Jag skrev ett brev till dig utan pappersark,

i tanken, i sen utenatt under lamporna.

Moln seglande under mörklagd sommar.

Dygnet för långt kommet för att sms:a.

Det finns ju bara en väg, den att modigt

ha kastat sig ut i de febriga vindarna

och skaffa sig sin egen skimrande bild

av världen i dess bredd, av gren och rot,

av gott och ont, en värld född ur sitt sår

men med sina egna läkande kanter.

Och så återvända, solen känd på armarna,

ur Persefones frigivna gröna månader.

Morgon, fågelsång hörd i en ond värld.

Jo, är inte den meningen självmotsägelse?

Varje utsagas ordsats kysser sin motsats.

Ny diktsamling av Håkan Sandell!

 ur JORDEN ÖPPNAR PORTARNA (Smockadoll förlag)

(Omslag av Knud Odde)

det kommer att skrivas dikter, om de

så skall stå skriva på träkol i vitnad

aska eller krita mot midnattens 

väggar. Det kommer att finnas färger,

väldiga kvällar som sänker sig i

alla ljud, och skrivtecken som skall

ljudas helt självförglömt på de mest

rödmålade läppar. Dikter som 

kommer att skrivas bland

billighetstelefoners anteckningar vid

fyrfiliga motorvägar utanför

kioskserveringar en varm kväll, då

det under trafikvågorna skakas frön

från halvkvävda lindar på de utställda

stolarna, skrivas på nedklottrade

pappersremsor från apotekspåsar,

av poeter som just hämtat ut sin

hivmedicin. Det kommer att skrivas 

dikter under fågelsträckens

formationer, kommer att skrivas i 

ruinerna och räddas med från

krigszoner, de kommer att blomstra

från sista grenen av ålderstigen tradition. 

I dagarna har den Oslobaserade Malmöpoeten Håkan Sandell släppt en ny diktsamling. Från sin position i vårt västra grannland uppvisar han en enastående produktivitet. Detta är hans fjärde diktsamling sedan 2020 + ett par översättningsvolymer. Hans samlade dikter i tegelstenen Urvalet så : dikter 1981-2020 utgör i sig en litterär milstolpe, men dikterna fortsätter att flöda. Håkan Sandell befäster allt mer sin ställning som en av de viktigare nordiska författarna, en säregen röst som står fri från den förgängliga samtidspoesin. Jorden öppnar portarna är en omfattande diktcykel bestående av över 80 dikter. Sidorna sprakar av energi. Naturkrafterna har släppts lösa. Myterna reinkarneras. Nya sagor tar form. Allt med Sandellsk precision.

Jorden öppnar portarna är utgiven på det lilla Malmöförlaget Smockadoll. Det är numera de små förlagen som håller litteraturens fana högst. De senaste åren har Smockadoll flyttat fram sina positioner rejält, inte minst vad gäller poesiutgivningen. Förutom Sandell, som givit ut tre titlar på Smockadoll, återfinns bl.a. Clemens Altgård, Freke Räihä, Kristian Carlsson och Pia Tafdrup bland de utgivna poeterna. Samtidigt har de en spännande utgivning med mer internationell prägel samt en unik antologi med nutida samisk poesi.

(Ovanstående dikt återfinns på omslagets baksida. Boken är formgiven av Michael Jensen.)

 

Håkan Sandell : URVALET SÅ : dikter 1981 - 2020

 

Smockadoll förlag.

902 sidor.

Dikturval, kommentarer, förord av Kristian Carlsson.

Omslagsfoto av Dagfinn Hobæk.

- första läsningen -

Allting börjar med CATHY (1981). 

En stark långdikt. Illustrerad av Ola Åstrand.  

" - Vattnet visar gula band

      siffrornas skugga

      en urtavla smälter

      som ögat hos en katt

      ..."

De första böckerna är lika mycket konstverk som diktsamlingar. Ordens berusning känner inga gränser. Håkan Sandell ristar nätternas liv med sin penna. En poets blod (1983). Dikt efter dikt bläddras fram. Dagar och nätter radas upp ur diktarens liv. Hundratals dikter. Ett livsverk. 

- andra läsningen -  

Den här rikliga samlingsvolymen befäster Håkan Sandells roll som en av den senare delen av nittonhundratalets viktigaste röster. Från de tidiga modernistiska och postpunkiga dikterna till de senare mer romantiska och klassiska dikterna.
En hel del saknas naturligtvis, inte minst hans många översättningar, senast en volym med Pier Paolo Pasolini (tillsammans med Nina M. Olsson). Skulle allt med så skulle boken vara på ett par tusen sidor. Den har redan nu formen av en poetisk tegelsten. 
Ge den plats. Ge den tid. 

- tredje läsningen - 

"Vad jag hoppats på är att i klyftan mellan muntligt och skriftligt få
se en skymt av det alstrande medvetandet, själens vagga." 

(ur Metro Nord, 2002)