På drift över Atlanten

Ok, jag inleder gärna 2008 med lite 2007. Som någon kanske märkte skrev jag flitigt för Tidningen Kulturen under förra året. Det mesta hamnade i den tryckta veckotidningen (från och med i år kommer den dock ut en gång i månaden), medan annat publicerades direkt i nätupplagan. Den här dubbelrecensionen av Modernistas Thorsten Jonsson-utgivning blev rätt hygglig, men hamnade i den senare kategorin. Därav denna ytterligare självförhävelse.

"Med mordisk blick går den amerikanska krigsmaskinen fram och härjar ett redan svårt sargat land. Mänskligheten skrider mot ännu ett nederlag. Invasionen av Irak har visserligen resulterat i att en brutal diktator störtats, men också att antiamerikanska strömningar fått ett allt starkare fäste runtom i världen. Att avsky den amerikanska administrationen, ingenjörerna bakom kriget, har blivit synonymt med att avsky nationen per se. Men USA är trots allt ett diversifierat stycke landmassa; levnadsbetingelserna på en trailer park i mellanvästern skiljer sig betydligt från skyskrapornas Manhattan eller strandpromenadernas Miami Beach. På sina håll är Förenta Staterna nära nog ett U-land, vilket av förklarliga skäl förtigs i den offentliga debatten. Ynkedom och nöd är inget man skyltar med i ”världens största demokrati”. En som tidigt lade märke till detta amerikanska janusansikte var författaren och korrespondenten Thorsten Jonsson (1910-1950), mellan 1943 och 1946 stationerad i New York för Dagens Nyheters räkning. Jämte översättningar av en handfull betydande amerikanska författare – däribland Hemingway, med vilken han ofta jämförts – har, vågar jag påstå, hans egna skönlitterära verk bidragit till en ökad förståelse av mekanismerna i det amerikanska samhället; dess historia, motsättningar och utsikter för framtiden. Få har som han presenterat detta väldiga och motsägelsefulla land för en svensk publik.

I novellsamlingen Berättelser från Amerika, som innehåller den postuma volymen Dimman över havet samt två av novellerna ur Sidor av Amerika (1946), uppvisar Jonsson en enastående förmåga att fånga stämningar och mejsla fram betydelser ur snapshots från den amerikanska storstadstillvaron. Den impressionistiska ”Anteckningar från Manhattan”, till exempel, är en nio sidor lång inventering av vägar in i – och sätt att se på – New York. Tjugo våningar ovan mark, i en byggnad vid 46th och Park Avenue, liknas dess gatuliv vid ”en lång vävstol, med ränning och inslag rytmiskt skiftande, och de ljus som kontrollerar vävnaden vävs själva in i mönstret och utgör mönstret, från morgon till kväll, från kväll till morgon”. Säg den som inte vill åka till The Big Apple efter att ha läst det! Men här ryms också ett större allvar. Det fiktiva samtalet mellan herrarna Ansell och Kvestin, dubbeltydigt betitlat ”Samtalsvis”, vittnar om Jonssons omfattande kunskaper i amerikansk politik vid den aktuella tiden; ett samlat grepp om ett främmande lands interna angelägenheter som jag inbillar mig skulle vara mycket svårt att få till stånd i dagens politiska klimat. Inte minst mot bakgrund av alla hemlighetsmakerier kring operationerna i Irak.

Mot den stora kontinenten på andra sidan Atlanten styr även fartyget Barama i Jonssons enda roman, Konvoj (1947), som också den återutgivits av Modernista under hösten. Enligt ett brev från författaren till sin förläggare händer det i den ”inte ett jävla dugg och är förbannat tråkigt”, men det stämmer givetvis inte. Det är sant att dramaturgin inte ligger i några yttre skeenden – en grupp vitt skilda människor är av olika anledningar på väg bort eller hem – utan i de mellanmänskliga relationer som efterhand laddas med allt fler och alltmer komplexa innebörder. Den händelsefattiga tillvaron ombord på fartyget interfolieras av kursiverade avsnitt från Martha’s Vineyard, förmodligen skrivna av den polske journalisten Antoni Borowski, vars röst i denna mångröstade roman höjer sig en aning över det allmänna sorlet – ungefär på samma sätt, kunde man säga, som Jonssons kärva prosa svävar en bra bit över de flesta kollegors. Han är och förblir ett unikum i den svenska 1900-talsitteraturen."