Veckans bilder: Ben Nevis och Durham

Jag tror det här är netop det vackraste vykort jag sett, om det nu är ett vykort. Taget tidigt på 1900-talet. Berget i bakgrunden är Ben Nevis, Storbrittaniens högsta berg, 1344 m/ö.h.

Här gjorde jag en gång en resa på ett stipendium från författarförbundet. Startade med Göteborg/Newcastle, och for till Durham, eftersom jag redan på konstvetenskapen insett att Durham Cathedral är en av de vackraste i Europa. Katedralen och kyrkbyn ligger snyggt placerade på en liten höjd över floden Wear. Här spelades det senare in en film , vars hela estetik liksom bars upp av Katedralen, och några andra tunga platser. Jag ska inte gå in på något arkitekturhistoriskt joksande här, var och en får leta själv. Men för mig är Durham fortfarande den stiligaste kyrka jag sett, trots Canterbury, Nôtre Dame och Lundadomen.

Jag gjorde en kort paus i Edinburgh, och for vidare med tåg till Glasgow, samt till en övernattning i Fort William (Bilden ovan). Halva natten spenderades med att gå ut och leta efter gaspolletter hos folk som redan hade stängt. Det var gasvärmare i rummet, det krävdes polletter, vilket ingen informerat den resande om. Sent omsider fick jag köpa polletter. På något sätt är det en sådan natt som får en att förstå både fattigdomens och energiproblematikens grunder. Allt måste tas någonstans ifrån, även gaspolletter, och några är dömda att för alltid halvfrysa.

Septemberkvällen när jag anlände syntes inte berget, bara nästa dag, på väg till Oban, såg jag en skymt av det genom tågfönstret.
Merparten av resan spenderades sedan på Hebriderna, Skottlands yttersta spets västerut. Jag tror, trots Grekland, Norge, Kroatien, Italien, Lofoten, Wales, Lappland och Irland, att de här är de vackraste marker och berg jag beträtt. Iona, Isle of Skye, Barra. Värt all sjösjuka och boende i sunkiga husvagnar, eller nerstoppad i fuktkalla lakan på någon Bed&Breakfast. Hotwaterbottle vid fötterna. Aint Life Grand!