"Kloten (Byggnaden och Älven)" 1994-2005, tempera
Kent Lindfors är en konstnär jag under en period kom närmare inpå livet. Jag hade skrivit en liten blänkare i Göteborgsposten om honom, som var till viss glädje för konstnären, men inte helt: "Du skrev Göteborgskonstnär, vad fan då göteborgskonstnär, skulle du kalla Håfström Stockholmskonstnär?". Jag fick förstås backa. Stockholmskonstnär som epitet är nog även det förbrukat, trots att det förekommit, mest då med tanke på kajer, vatten och Slussen by night. Men det hela kom sig av att Lindfors varit nitiskt upptagen av måleri som har inloppet till Göta Älv, hamnen och kranarna, som incitament.
Nåväl, efter detta artade det sig bra med Lindfors och mig. Jag skrev en längre artikel om honom i Konstperspektiv 1/02, samma år han var gästkonstnär på IASPIS. 2001 gjorde han omslaget till det nummer av Vår Lösen som jag var redaktör för. Där fick han också utrymme för sina notater, anteckningar under arbetets gång, alltid förknippade med det egna måleriet, och de gamla mästarnas.
Fasen - vi hade roligt när vi gjorde det där. Och nu är det redan tio år sen - Kent, jag sänder mina varmaste - om du ser det här. Du är en sjutusan till Göteborgskonstnär!
- - - - - - - - - - - - - - - - -
(Córdoba)
"Finns det ett moderligt hus utan vatten?"
Guadalqivir flyter trög och smutsig. Välver sig kring moskén.
Det är kallt i rummet. Gatorna är fulla av stojande flickor som alla
leker Carmen.
Om det inte finns smutsigt vatten finns det ingen energi.
Byggnaden har vingar. Byggnaden öppnar sig som en itusprängd frukt.
Att gå in: Rosa, brandgult, gräsgrönt och monastralblått.
I varje hörn en bestämdhet.
(Var bestämdheten finns har inte så stor betydelse. Bara den finns
någonstans.)
San Juan: "Den som arbetar med ljumhet, nära är hans fall."
En sarkofag flyter i vattnet.
En sträng rektangel lyfter i vinden.
Ett energifält ristas fram med naglar, plåtbitar och rostiga järnstycken.
Det blåser upp. Byggnaden virvlar bort.
- - - - - - - - - - - - - -
En mycket liten del av Lindfors´anteckningar
Ur Vår Lösen 4-5/2000
För er som är intresserade finns också en bok av honom utgiven på Ellerströms förlag.
Här en recension av Mikael van Reis.
2 kommentarer :
Tack, Gabrielle. Som så många gånger tidigare förundras jag över hur mycket man (jag) kan lära mig genom att läsa bloggar. Här kommer en för mig ny konstnär och dessutom (genom recensionen du har länk till)en för mig ny författare Walter Benjamin vars livsöde jag nu läst om i Wikipedia. Det är märkligt vilken fröjd det är att få ny kunskap och veta mer om det ena och det andra...
Vilket förstås inte hindrar att jag nog kan glömma bort det sen om ett tag igen!
Gabrielle - det gör ju inget om man glömmer bort en del. Det som verkligen betytt något står fram i ljusan dag, hur länge som helst. Det är i varje all min erfarenhet.
Och: Jag hade en tråkig liten bok av Benjamin här i vintras, bilder från hans barndom. Jag gav upp. Men de berömda "Passagerna" kan man ju inte vara ointresserad av.
Kommer du förbi Göteborg så är det Galleri 1, som är Lindfors gallerist.
Skicka en kommentar