"Är det mitt öde att dö urfattig under boktravarna? Ja jag vet inte".
Så skrev Kristian "Nils" Lundberg till mig en gång i tiden, i ett brev daterat Malmö april -86. Då befann han sig i slutskedet av arbetet med antologin Min kärleks biljardhall på egna Buda förlag.
Jag kan bara säga en sak. Jag känner igen mig. Det är nästan kusligt att gå igenom gamla brev ibland.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
2012-02-02
Drygt 25 år senare; jag känner igen mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar