Lindwall är rak, hård mot sig själv och andra. Ibland är bilderna brutala men där finns också en kärv humor som åtminstone snuddar vid en möjlighet till försoning. Men först måste man överleva sin egen omänsklighet, som hotar att bli följden av inspärrningen. Det gäller att hitta tillbaka till yttervärlden med de mänskliga förmögenheterna intakta. De behövs igen när man kommit ut.
Lindwalls många dagar i isoleringscell har gett honom en filosofisk anstrykning och det är ingen slump att han nämner Beckett. Lindwall är en nattsvart tänkare som analyserar fängelsets roll i samhällsmodellen i sina dikter. Det spirar ett samhällsförakt i minsta skrymsle på fångvårdsanstalten och vägen ut; hur ter den sig egentligen?
Nedanstående dikt är Lindwall på hans mest medgörliga humör. Korta ljusglimtar som kommer och försvinner.
Regnväder och rusk
och tankar
som går till de
hemlösa.
En viss strafflindring
och självbelåtenhet
får mig att småle
tills solen åter
väcker min avund
över de hemlösas frihet.
Någon gång måste man checka ut, även ur fängelset. Utsläpp fråm en isolerad kvadrat är Lindwalls enda bok. Den håller en viss kvalitet, utan tvivel. Så är den också utgiven på ett stort förlag och tidsandan måste ha gjort sitt till. Man undrar hur han lever idag, om han lever. Han bör ha fyllt 83 vid det här laget, Längtan och vemod vid frigivningen kan få det sista ordet.
Ny svid
med hundrafemtio
i fickan.
Aningen skumögd
av nattens sömnlöshet.
Margarinlåda
med tillhörigheter
och nyvunnen frihet.Synd bara
man ska ha
sitt förflutna
framför sig.
Kort lista över svensk fängelsedikt:
SvenÅke Lindwall, Utsläpp från en isolerad kvadrat, Norstedts 1973
Bengt O Björklund, Nådsökarna, Inferi 1978
Bella Batistini, Mata duvorna (2019), Stamina (it-lit, 2021)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar