Jag minns att jag var med min kompis Leif
när han letade efter en bok
av den engelske poeten
Ted Hughes
(som jag aldrig hade hört talas om)
På Kulturhuset kröntes hans letande
med framgång
och han kunde lägga beslag på den
mörkgröna volymen ”Kråka”
i Coeckelberghs serie Tuppen på berget
(det var samma eftermiddag
som han lånade Lars Noréns
Hjärta i hjärta)
Vad visste jag då
om Sylvia Plath?
Ingenting
Det var Ted Hughes som väckte
min respekt och mitt intresse
Nu läser jag dessa anklagande rader
i Eufori:
”Så var han ju också poet. Blev kändare och
kändare för varje dag här.
Jag måste vänja mig. Så här var det att vara
fru tilll en omtyckt poet.”
Ted Hughes skurk. Det ska präntas in.
Försåtligt. Skurk. Skyldig till Sylvia Plaths
död. Min kompis stoppade stolt
ner hans bok i rockfickan.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar