2008-02-20

Några invändningar mot Vulkan

Om några intressanta böcker, som annars inte skulle ha kommit ut, kommer ut tack vare Vulkan så är det bra. Men jag känner mig ändå märkvärdigt tveksam till detta nystartade bokförlag som fått så extremt stor uppmärksamhet i medierna, mycket textreklam helt enkelt ända sedan starten. (Någon recension av något utgivet verk på Vulkan har däremot inte någon tidning mig veterligt offrat spaltutrymme på, men det var väl inte heller att vänta?) Rättelse: Christina Jutterströms debattbok "Fri television?" har fått recensioner och uppmärksamhet, den var rent tekniskt utgiven som ett samarbete mellan Natur & Kultur och Vulkan.
Inte blir jag mindre tveksam av att läsa Inga-Lina Lindqvists artikel i Aftonbladet, där hon bland annat skildrar hur hon publicerar ett eget verk - en dittills opublicerad roman - på Vulkan för att sedan som slutkläm på artikeln hastigt och lustigt dra tillbaka sin egen roman efter att ha sålt två ex. - varav ett till sig själv!
Inga-Linas artikel är intressant och personlig. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att den är lite naiv.
Så här skriver hon:
"Skulle jag själv lägga ut ett manus på Vulkan.se? Ja, varför inte, är min första tanke. Sedan kommer de självklara invändningarna. Jag är en etablerad författare, mina böcker kommer ut på ett stort fint förlag."
Ja, kanske för artikelns skull lägger Inga-Lina ändå ut sin bok, och får som sagt till slut sina enstaka köpare. Sedan avregistrerar hon den, kanske hade hon tänkt göra det redan från början.
"Jag går in och avpublicerar min bok. Den har gjort sitt där ute."
Jag ser inte logiken, om boken var värdefull borde den väl finnas tillgänglig. Om boken inte var värdefull så gjorde hon ju faktiskt publiceringen som en slags ploj-grej och mycket för att ha någonting att hänga upp artikeln på. Det håller med andra ord inte som ett argument för varför andra ska publicera sig på Vulkan.
Vad gäller hennes naivitet och okunnighet om vilka publiceringsformer som redan existerar, så frågar hon sig följande:
"Vad händer om man släpper loss en textmassa utan att blanda in redaktörer, marknadsförare, korrekturläsare – det vill säga allt sådant vi vant oss vid sedan bokutgivningen antagit sin nuvarande form? Vad händer om man, kort sagt, lämnar boken ensam med sin författare?"
Sådan utgivning har Författares Bokmaskin grundlig erfarenhet av sedan mer än 30 år tillbaka, det är bara gå till dem och fråga! Författares Bokmaskin uppmärksammas aldrig i media, kanske för att de saknar den kändisfaktor som vidhäftar Vulkan.

Inga-Lina Lindqvist frågar sig vidare:
"På Vulkan.se har över 200 böcker blivit publicerade. Underlaget börjar ju bli statistiskt intressant. Vad har svenska folket haft i sina skrivbordslådor? På vilket sätt skiljer sig utgivningen på Vulkan.se från bokmarknaden i övrigt? Har manusen som publiceras här blivit refuserade av de etablerade förlagen och i så fall varför? Missar de stora förlagen en massa begåvade debutanter nu?"
Suck, Författares Bokmaskin har publicerat 1.500 verk på samma villkor, återigen, gå till dem och undersök saken om du är intresserad på allvar, deras böcker är dessutom mycket lättare att hitta bland annan utgivning eftersom de har ISBN-nr och därigenom går att spåra i svenska och internationella bibliotekssystem.
Skillnaden mellan Författares Bokmaskin (och annan utgivning på eget förlag) och utgivning på Vulkan är uppenbarligen att Vulkan-publiceringen inte kräver någon pengainsats att börja med, det kostar ju några tusenlappar i vanliga fall att ge ut en bok på eget förlag. Men i stället tillkommer en massa dolda kostnader på Vulkan, som kanske debutanten inte tänker på till att börja med.
Det är nämligen så att en bok utan ISBN-nr inte existerar officiellt, den går inte att hitta någonstans (utanför Vulkans hemsida), den får inga biblioteksbeställningar, den får inga recensioner och kommer inte heller att finnas tillgänglig på universitetsbiblioteken för forskning. Den som ger ut en bok på Författares Bokmaskin får hjälp med allt detta; sju exemplar av varje titel - tror jag det är - går ut till landets forskningsbibliotek inklusive naturligtvis KB, recensionsex. skickas ut till Bibliotekstjänst och, som sagt, boken tilldelas naturligtvis ett ISBN-nr som all annan seriös utgivning! Allt detta saknas på Vulkan, och kommer att kosta extra pengar för den som ger ut där och som faktiskt tror på sitt verk.
Vulkan bildar därför för första gången en slags bokflod som står helt utanför all annan bokverksamhet och undviker kontakt med övrig bokutgivning och biblioteksverksamhet i landet. Sådant kan ha sin tjusning... Men det finns ju andra e-bokförlag som är mer seriösa, som en vän till mig påpekade.
Om inte böcker ges ISBN-nr och går att hitta bland andra böcker på universitetsbiblioteken skulle inte sådana här viktiga avhandlingar kunna skrivas! De flesta som hållit på med någon form av alternativlitteratur de senaste femton-tjugo åren har nog stött på Åsa Johansson (som hon hette då) någon gång; hon var och är en eldsjäl med koll på det mesta av undergroundkaraktär som kommit ut i Sverige de senaste decennierna. Också Vesuviusgruppens alster ligger och pyr i källaren på KB i väntan på nästa utbrott. Hur Vulkans böcker kommer att åldras och leva vidare återstår att se, eller om det som helhet bara är en bluff.

7 kommentarer :

Anonym sa...

När jag jobbade på SFEF-nytt på 80-talet skrev jag en artikel om FB! Närgra av min vänner har anlitat dem, men det kostar. Vulkan verkar inte vara seriösa. Hur kommer det sig att de varit så omskrivna när deras verk inte får ISBN-nummer? Det är ju skandal!

Anonym sa...

Nja, skandal är väl att ta i. Det är bara att beställa sin egen bok och skicka den till KB i Stockholm. Vips så får den ett ISBN-nummer. Sen kan man ju om man vill skicka pliktexemplar till universitetsbiblioteken också. Sammanlagt rör det sig väl om kanske 800 kronor, det är ändå bra mycket billigare än vad trycket kostar hos Författares bokmaskin.

Thomas C Ericsson sa...

För att få ett ISBN-nummer måste man registrera ett förlag hos Libris/Kungliga Bibliotekets ISBN-avdelning. Det är gratis att få upp till 100 ISBN-nummer.
Att Vulkan inte ger de publicerade verken ett ISBN-nummer har väl sina administrativa och juridiska orsaker. (Det är väl författarna själva som står som utgivare av böckerna, Vulkan bara förmedlar dom. Eller nåt sånt). Men man behöver inte ha ett ISBN-nummer för att det skall vara en RIKTIG bok. Och man kan skicka pliktexemplar till KB och universitetsbiblioteken utan detta nummer också.

Hälsningar från Bibliotekarien och Bokförläggaren.

p.s. visst verkar Vulkan vara en av årets (hittills) litteratur-hypar. Vulkaner brukar vara aktiva en ganska kort period för att sedan bli mer inaktiva. Vi får väl avvakta och se hur läget ser ut om något år.

Anonym sa...

Att ge ut en bok utan att pliktexemplar skickas är så vitt jag vet ett tryckfrihetsbrott. Det är i första hand tryckeriets jobb att skicka dem (om tryckeriet ligger i Sverige), och print-on-demand-modeller är inget undantag, även om de fungerar lite annorlunda. Det har heller inte det ringaste med ISBN-numret att göra, även om ISBN-nummer visst är bra att ha.

http://www.kb.se/forlag-tryckeri/print-on-demand/

Anonym sa...

På fliken till min bok utgiven på Vulkan står det: Ansvarig utgivare Jakob Simonson.
På det viset har de kommit runt det juridiska ansvaret, och jag antar att det har en annan förklaring: det tar bara några minuter att publicera sin egen bok på www.vulkan.se och det finns inga lektörer som på förhand kan avgöra om en författare gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, förtal el dyl.
Där faller ansvaret alltså på författaren, liksom i ISBN- och plixtexemplar-ärenden.
Sen om det håller juridiskt att göra på det sättet vet jag inte...

Andreas Björsten sa...

Varför kallas Vulkan ett förlag när det enligt deras egen hemsida trots allt inte är det? Jag tror varken Sigge Eklund, Linda Skugge eller någon annan har dementerat de artiklar där de för enkelhetens skull ändå kallas för ett förlag. Dessutom får ju böckerna en "förlagsblaffa" med Vulkan på, eller hur, och det brukar ju inte kunna missförstås. Det betyder ju i normalfallet utgivande förlag. Som du själv är inne på Jakob, verkar det här vara ett sätt att komma undan vissa lagar som reglerar bokutgivningen i Sverige. Pliktexemplar, juridiskt ansvarig utgivare osv.

"Är Vulkan ett förlag?

Nej, en teknisk plattform. Författarna är själva ansvariga utgivare för de böcker de publicerar på sajten."

Förlaget - förlåt att jag kallar dem så - eller tryckarna då - verkar ändå själva osäkra om lösningen är juridiskt hållbar. Därför står det även så här på hemsidan:

"Får man publicera vad som helst på Vulkan.se?

Nej, vi har moderatorer som analyserar alla produkter som anmäls och granskar dessa. Brottsligt material tas omedelbart bort."

I den här - en av de första större artiklarna om Vulkan - kallar DN dem för ett förlag medan de noterar att Sigge Eklund och Linda Skugge undviker det ordet. DN verkar tro att det är av hipphetsskäl, i själva verket är det av juridiska skäl!

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=714522

Andreas Björsten sa...

Grundläggande är väl ändå att det kostnadsfria upplägget är en chimär. Om man lägger till 2.500 kr får man vad Vulkan kallar ett distributionspaket. Det vill säga ett ISBN-nummer, distribution till Kungliga Biblioteket (men inte till andra forskningsbibliotek) samt införande i "Bokrondellen", vilket sägs innebära att boken finns tillgänglig i övriga nätbokhandlar.
Man får fortfarande ingen hjälp med att kontakta exempelvis Bibliotekstjänst (recensionen i BTJ-häftena brukar vara den enda recension man får som oetablerad författare).